Stickat

Tankar på ett tåg

29 maj, 2018

Bolster vantar

 

Varför stickar man? Har ni funderat på det? Jag funderade lite på det medan jag åkte tåg idag.

Som stickare får man förr eller senare frågan om man stickar på beställning. Om man säljer, menar jag då. De flesta av oss stickare gör ju inte det och när man svarar nej på den frågan kommer genast nästa. Men varför stickar du då? Jadu. Det kan man undra. Kanske tillägger man då att man bara stickar till husbehov. Och vad betyder det egentligen?

Mina tankar flög i vanlig ordning åt lite olika håll när jag tog en funderare på detta idag. Först tänkte jag tvärsäkert att jag stickar för att jag måste. Men det där menar jag nog inte. Jag måste inte alls. Det är ingen som tvingar mig. Jag stickar av högst egen vilja. Så. Jag måste alltså inte. Ändå stickar jag. För att jag vill.

Ja så är det naturligtvis. Jag stickar för att jag vill och jag stickar bara det jag vill.  Och jag stickar åt vem jag vill, men bara det. Får jag en fråga från familjen eller någon kär vän händer det ofta att jag går igång på deras idé och säger att jag absolut kan göra det åt dem. Det händer också att en av mina kära systrar gör en djupdykning i lådan med färdigstickat och adopterar något. Det är nog tur, för hur många par vantar och strumpor har man bruk för själv?

Men varför vill jag då sticka? Jag tror att jag har en del kreativitet som måste ut, men på mitt jobb är den möjligheten lite begränsad. Som den ofta kan vara. Det är helt ok för mig, för jag har ett roligt jobb ändå, men någonstans måste kreativiteten pysa ut. Och pyser gör det. Jag varvar att sticka andras mönster med att hitta på eget. Till och med när jag stickar andras mönster  brukar kreativiteten komma fram. Jag har för tillfället väldigt svårt att följa ett mönster till punkt och pricka. Alltid hittar jag någon liten grej jag vill göra annorlunda. Inte så att det är något fel på det från början, men ja, ni vet.

Jag har också ett stort behov av att lära mig nytt. Lära mig mer om olika fibrer och deras egenskaper, lära mig nya tekniker och spännande lösningar som jag kan ha nytta av i mitt eget skapande sen. Jag har inte gått på så många kurser, men i våras testade jag tvåändsstickning när jag var på Stickfest i Väst. Förhoppningsvis får jag möjlighet till fler kurser framöver.  Youtube är också en bra källa för olika tekniker. Det finns massor med klipp som visar hur man stickar olika uppläggningar, avmaskningar, hälar, kortvarv, ja allt möjligt. De jag provar och har nytta av länkar jag förresten till under rubriken Användbarheter här på sidan. Kika in där ibland.

Stickandet får mig också att varva ner. Få ner pulsen och slappna av lite. Jag märker tydligt om jag inte hunnit sticka några varv innan jag ska sova. Det har faktiskt hänt att jag stigit upp igen och satt mig en stund och stickat, och sen somnat gott i sängen. Jag stickar alltså för att varva ner också. Det för mig faktiskt tillbaka till tanken att jag stickar för att jag måste. Kanske måste jag lite. Inte för att någon tvingar mig utan för att må bra. Det är kanske där ordet husbehov kommer in. Stickar jag lite lagom mycket infinner sig ett lugn i huset (mest för att jag sitter stilla, antar jag) och det har nog alla i huset behov av. Det har faktiskt hänt att min man bett mig sätta mig och sticka en stund om han tyckt att jag flängt runt för mycket. Jag har en klok man.

Jag stickar också för att jag kan. Sjunga kan jag inte, måla och teckna kan jag inte, men sticka kan jag. Det återknyter till kreativiteten som pyser.

Ja, där har vi det. Jag stickar för att jag vill och måste, trots att jag inte måste. Och för att jag kan, vill lära mig nya saker och för att kreativiteten inte ska bli kvävd. Solklart?

Nu är frågan… Varför stickar du?

 

Fakta om vantarna på bilden

Garn: Kampes tvåtrådiga och tvåtrådig ull från Klippans yllefabrik
Stickor: 2 mm Hiya Hiya Sharp strumpstickor. Jag började först med 2,75 vill jag minnas men då blev de alldeles för stora. så jag bytte stickor men gick nog ner för mycket i storlek. Inser att jag borde begripit att det var för stort hopp i stickstorlek, men så blev det.  2,25 mm-stickorna var undanlagda till tvåändsstickingskursen.
Mönster: Bolster av JennyPenny

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.