Oj, vad tiden går! När jag skrev om Siri hade jag för avsikt att skriva ett nytt inlägg ganska snart. Det gick ju sådär. Livet kom helt enkelt emellan.
Nu har jag semester och vi har både hunnit fixa lite i trädgården, bl.a. klippa häcken som vi har på tre av sidorna på vår tomt, skrota en bil och göra vår årliga roadtrip. Häcken är väl sisådär 90 meter lång, 2,5 meter hög och ungefär lika bred så det tar lite tid och en hel del krafter att klippa den. Bilskrotningen tog inte så mycket kraft. Det var en gammal kär bil som inte längre var lönt att laga, så vi drog iväg den till sin sista viloplats. Lite sorgligt, men så är det ibland.
Vår roadtrip i år gick längs västkusten, framförallt för att man lovade bäst väder där. En övernattning i Varberg på ett jättemysigt strandpensionat och en övernattning på ett B&B i Åsa hade vi bokat in och vi besökte Bockstensmannen på Varbergs fästning och tittade även förbi på Marstrands fästning en stund. Väldigt mysiga dagar. Jag har en väldig tur (skicklighet?) som har en man som gillar att köra bil för det innebär att jag kan sticka när vi är ute på våra rundor. Mycket praktiskt!
Och därmed är vi inne på det som texten egentligen skulle handla om. Stickningen. Av någon anledning har jag nästan blivit monogamstickare, jag som alltid brukar ha många projekt igång. Jag skriver ”nästan” för helt och hållet monogamstickare är jag inte. Än. Det började med att jag inte kunde släppa Sirikoftan till att börja med. Sen fick jag syn på en sjal som jag förälskade mig fullständigt i och drog igång den istället. Förmodligen för att jag började oroa mig för att Siri inte skulle passa. (fast det vet vi ju nu att den gjorde) Monogamstickade sjalen tills den var klar och tog då tag i Siri igen. Siri blev klar och jag var plötsligt helt vilsen. Vad skulle jag nu ge mig på? Pingvinen ska monteras, men det är ju inte stickning. Jag dammsög Ravelry efter en ny kofta att börja på nu när jag fått blodad tand och bestämde mig till sist för att testa en kofta jag haft på min önskelista ett tag, Stripes gone crazy. Eftersom den är lite klurig i starten behövde jag en bilstickning också, så jag hittade en cowl som Martina Behm, Stickmich, har skapat.
Jag inser att det blev lite rörigt det här. Och nu när jag tänker på det så kan jag nog inte kalla mig ens ”nästan monogamstickare” för om jag tittar i min projektkorg så är den inte precis tom. Kanske är den inte så full av projekt som den brukar, men knappast tom. Nåja. Man är som man är.
Sjalen på bilden då? Det var den jag blev så förälskad i mitt i Siristickingen och den var verkligen rolig att sticka. De rätstickade partierna passade fint som tågstickning/bilstickning. De spetsmönstrade partierna var lite klurigare men inte alls svåra. Garnet jag använde köptes som sockgarn, men jag kände att det var lite halkigare att sticka med än mina andra sockgarner och passade inte så bra till flerfärgsstickade sockar. Till sjalen passade det dock utmärkt! Väldigt mjukt och trevligt.
Lite fakta också;
Garn: Holst Highland, 80% Highland ull och 20% nylon
Stickor: 4 mm (eller använde jag 4,5 mm?) rundtsticka
Mönster: Lilli Pilli av Ambah O´Brien
