Browsing Tag

Morslillaylle design

Mina mönster Stickat

Om Tånneryd och en förvunnen ork

18 februari, 2024

Tanneryd socks

 

Trodde du att jag var försvunnen? Att jag inte stickar något längre? Ha! Då trodde du fel. Det är bara orken som är försvunnen.

Jag är inte särskilt försvunnen, och jag stickar fortfarande. En hel del. Men orken finns inte att skriva finurliga texter om det, och inte heller för att ta snygga foton. Inte ens halvhyfsade faktiskt. En och annan ögonblicksbild från ett kvällsmörkt soffhörn kan ha slunkit ut på sociala medier, men det är nog allt.

Så hur löser jag detta? Kan det kanske funka med lite halvkassa foton?  Det inspirerar förstås inte lika mycket, men kanske någon annan därute känner igen sig i bristen på ork och kan känna att det är ok att lägga ribban lägre. Texterna blir kanske lite kortfattade, men några få rader är nog bättre än inga rader alls. Vad tror du?

Ett annat symptom på hur sliten min hjärna är för närvarande är att jag inte längre har en lång kö på vad jag vill sticka. Inte så att jag betat av allt jag tidigare haft på min lista, utan mer att jag inte längre har lust att sticka det. Det har gått så långt att jag bara har ett pågående projekt. Åtminstone om jag bortser från kommande design som ligger och skäms i en korg bredvid soffan. Men de är inte pågående så de räknas inte. ETT projekt, liksom! Vem är jag?? Jag har inte varit monogamstickare sen jag gick i skolan. Om ens då.

Eftersom jag gjorde klart min Eun Sweater häromdagen så behöver jag lägga upp något nytt. Den Purpurea sweater jag stickar på just nu är snart för stor för att kunna tjänstgöra som tågpendlarstickning. Så, vad ska jag ge mig på? Jag har tre härvor underbart knallorange garn i sporttjocklek från Humlalyckan. Cirkus 975 meter. Det borde kunna bli en tröja va? Den vore fin utanpå min orangemönstrade sommarklänning. Men vilken tröja ska det bli? Jag har funderat på en Spring Fling, men är osäker på om garnet fungerar och om framförallt om det räcker. Spring Fling stickas i ullgarn, typ Rauma Finull, har jag för mig. Mitt garn är merino med en väldigt snygg twist som lär ge fin maskdefinition.

Eller ska det bli något med inspiration från Laerke Bagger? Just tie knots! Jag har lite roliga garner som nog skulle kunna bli en tröja i nån av hennes tekniker. Boken har jag ju faktiskt, signerad och allt, efter megaworkshopen med henne i början av Februari.  I vanliga fall stickar jag sockar eller vantar i väntan på att ork och inspiration ska infinna sig, men jag råkade visst sticka för många Tånneryd socks så jag har överansträngt vänsterarmen. Det går finemang att sticka med rundstickor, men strumpstickor protesterar armen emot. Och jag som älskar mina strumpstickor.

Tånnerydsockan släpptes ut i det vilda i december och det har poppat upp en hel del stickade Tånneryd på Instagram, och varje gång det händer så blir jag sååå lycklig! Tusen, tusen tack för det varma mottagandet av sockan.

Lite fakta om Tånneryd;

Garn: Jag har stickat i Novita Nalle, Järbo Mellanraggi, Svarta Fåret Strong och med Hillesvåg Fjord. Starka favoriter är Novita Nalle och Hillesvåg Fjord. Nalle är slitstarkt och trevligt, och Fjord är helt underbart att sticka med. Jag hoppas det är slitstarkt också, men det får jag återkomma med när jag använt dem ett tag.
Stickor: 3-3,5 mm ungefär. Det beror lite på garnet. Fjord krävde tunnare stickor för att få rätt stickfasthet.
Mönster: Tånneryd socks, design av mig

Mina mönster Stickat

Sockan Röke och ett kommande jubileum

24 januari, 2023

Roke sock

Hej! Minns du mig? Det gör knappt jag. Men här är jag. Och ett nytt sockmönster har jag knåpat ihop.

Ja, alltså. Vad ska jag säga. Här är jag! Jag är tillbaka! Och jag insåg härom dagen att jag faktiskt har ett 10-årsjubileum runt hörnet.   Det är alltså Mors lilla ylle som fyller 10 ÅR, inte jag. Jag är några år äldre än så.  Nu finurlar jag  på hur vi ska fira det här. Vad tycker du?

Mitt allra första inlägg för snart 10 år sen handlade om ett par Pippi-vantar jag gjort till min yngste son, och jag nämnde då något om att jag skulle skriva ner mönstret. Gjordes det? Nope. Men de blev faktiskt ganska bra, så det kanske är dags? De får ställa sig i kö efter allt det andra som är på väg ut ur min hjärna först. Om 10 år till kanske? Nä, jag bara skojade. Tror jag.

Något som HAR letat sig ur min hjärna och via stickor och garn sen satts på pränt är sockan Röke som jag skickade ut i världen precis innan jul, och för att komma igång med skrivandet här igen så tänker jag att det är hög tid att presentera de mönster jag faktiskt har gjort och publicerat.  Nu kör vi.  Först ut får bli senast släppta mönster.

Sockan Röke har fått sitt namn efter byn där min mormor och morfar bodde. Där fanns katter att kela med och en å att meta i. Där fanns jordgubbar, rabarber, blommor, äpplen och en snickarbod. På vintern åkte vi pulka ner för kvarnabacken. Morfar hade en traktor som vi fick åka med ibland. En sån där gammal, orange traktor utan tak. Strukturmönstret på sockans ovansida påminner mig om spåren efter traktorns hjul.

Sockan är stickad från mudden till tån i tunt sockgarn (fingeringtjocklek, ca 360 – 400 meter/100 gram)  Det ribbade partiet på baksidan av benet göra att sockan sitter fint på plats, och gör också att sockan blir aningens högre baktill. Våra fötter är inte exakt likadana, så det är lite olika vilken hältyp som passar en bäst. Mönstret ger dig två därför olika alternativ till hälen. Antingen stickar du en häl med hällapp och kil, eller så väljer du en häl med förkortade varv.  Och är du extra frusen om tassarna så kan jag glädja dig med att en tjockare variant är på gång. Med tanke på dagens elpriser så är det i allra högsta grad relevant med tjocka stickade sockar.

Roke sock green

Vi kör väl lite fakta som vanligt.

Mönster: Sockan Röke,
Stickor:  Strumpstickor 2,5mm
Garn:  De blågröna är stickade i ett merinosockgarn som jag färgat själv. De vita är stickade i Drops Nord, ett sockgarn med lite alpacka i.

Mina mönster Stickat

Sommarstickat á la Yllet

13 augusti, 2021

Sanda

Hur har du haft det med stickandet i sommar? Har sommartopparna dansat av stickorna? Jag har haft det så oerhört motigt, och lusten att sticka har lyst med sin frånvaro.

Vid det här laget är jag i och för sig ganska luttrad. Jag vet att sticklusten kommer och går. Så länge kommer tillbaka så är det ok, men jag saknar verkligen att rensa hjärnan från annat jobbigt medan jag fokuserar på maskorna. Vanligtvis kan jag rensa hjärnan genom löprundor också, men där sätter hälsporren käppar i hjulet för närvarande.  Det är väl så livet är. Ibland går det upp och ibland går det ner.

Men tro för all del inte att det är synd om mig på något vis. Jag har inte stickat många maskor i sommar, men jag har gjort andra trevliga saker. Vädret har varit underbart och vi har varit ute på sjön med våra lilla båt, kört bilturer och umgåtts med nära och kära. Och vi har faktiskt firat jul. Japp, du läste rätt. Vi kunde av olika anledningar inte ses och fira jul i december så vi bestämde att vi skulle göra det under sommaren istället. Grannarna undrade säkert över julmusiken och tjoandet vid paketleken, men det bjöd vi på. Julmaten ersattes av grillat och glögg med pepparkakor blev i sommartappning bubbel med snittar.  Roligt hade vi, kan jag lova, och det lutar åt att det blir en ny tradition.

Jag har gjort några tappra försök att kicka igång stickorna. En eftermiddag i juli träffade jag några av mina stickiga vänner för äntligen få umgås och det var supertrevligt. Som jag har saknat det! Jag packade väskan full med garn och annat livsnödvändigt och hoppades att inspirationen mirakulöst skulle infinna sig. Men nej. Nix. Nada. Jag tror det knyter sig kring att det nästan uteslutande pratats om sommarstickningar, kortärmade stickade tröjor och linnen, och jag förstår inte grejen med det. Om jag stickar så är det oftast i ull, och inte sjutton vill jag ha en kortärmad ulltröja. Då blir ju armarna kalla. Och skulle det vara varmt nog för kortärmat så vill inte resten av överkroppen ha ull på sig. Jag HAR faktiskt stickat en kortärmad tröja fast jag har aldrig använt den. Det skäms jag lite för. Men som kompensation får den ha ett helt eget inlägg. Det är den verkligen värd.

För att bryta sticksugsförbannelsen och skapa min egen variant på sommarstickning plockade jag fram ett riktigt somrigt garn. Ett vackert gult och ett fräscht vitt nystan. Lettlopi. Jepp. Jag stickade i Lettlopi. Vantar. Det somrigaste av allt somrigt man kan sticka. Men du vet hur det är. Efter sommaren kommer vintern och då kommer jag att vara glad över mina nya, fina, gula vantar. De blev aningen små, men det hoppas jag att lite blockning ordnar. De var färdiga snabbare än snabbt och sticksuget var fortfarande på semester.

En ensam Leovante, också i Lettlopi, hittades i stickkorgen och jag la upp en kompis till den. Den blev också klar innan jag hann blinka, så nu är de två. Jag tog faktiskt en bild för att visa på skillnaden du får när du sköljer upp och sträcker till (blockar) en flerfärgsstickad vante, men tycker inte riktigt det framgår så bra på fotot. Du får tro mig på mitt ord. Det gör skillnad. Den högra är det som är blockad. Tror jag. Kanske. Jo, men så måste det vara.

leo

Lite fakta på detta, vi börjar med de gula;

Garn: Lettlopi i gult och naturvitt
Stickor: Strumpstickor 3,5 mm
Mönster: Vanten Sanda av Maja Åkerström

Och så tar vi de Leomönstrade;

Garn: Lettlopi i svart och rödbrunt, typ ekorrfärgat.
Stickor: Strumpstickor 3,5 mm
Mönster: Leo,  av Mors lilla ylle.

Mina mönster Stickat

Vanten Leo – mönstersläpp!

30 december, 2020

Leo

Nu kör vi va? Vi kör slut på 2020 och hälsar glatt 2021 med ett nytt mönster!

Detta är alltså Vanten Leo. Sprillans nytt mönster som släpps på Ravelry idag! Tjohooo!

Köp här!

Tidigare har jag varit så dålig på att skriva om mina mönstersläpp. Jag har svarare valt att smyga ut dem och hoppas att någon ser. Men så kan vi ju inte ha det. Det funkar inte, det kan ju var och en begripa. Så, nu kör jag en helt ny taktik. Här ska det tjoas och hojtas så att alla hör!

Jag har velat göra en varm och mysig vante med fin passform, och jag hoppas att jag lyckats. Till paret på bilden använde jag två överblivna nystan Lettlopi och det räckte gott och väl. Skulle du inte ha Lettlopi hemma så kanske du har lite rester av Svensk Ull från Järbos julvante 2020. Det funkar finemang även det. Jag har testat. Det blir en lite mjukare vante av det.
Troligen skulle du även kunna komma undan med ett lite fluffigare garn av DK-tjocklek. Prova dig fram bara. Får du rätt stickfasthet och ett resultat som du tycker om så bara kör!

Historien om hur de här kom till är lite rolig. Ja, lite märklig åtminstone. Ni som känner mig väl vet att jag själv inte väljer leopardmönstrat. Men trots det fann jag mig själv med mitt rutiga block en kväll, frenetiskt ritande på leopardmönster. Jag ritade, stickade, repade upp, ritade igen, stickade igen. Till sist var jag hyfsat nöjd. Då skickar min lillasyster ett meddelande till mig. Hon hintade om att hon hade köpt sig en ny jacka och frös om händerna när hon använde den. Hon hade nämligen inga vantar som passade till. Samtidigt som jag skickar bilden på min Leovante till henne så skickar hon mig en bild på sin nya jacka. En Leo-mönstrad sådan. Jodå. Snacka om tankeöverföring!

På självaste julafton fick hon sina nya vantar, så nu bor ur-Leo där han hör hemma. Paret jag stickade i Järbos Svensk Ull har flyttat hem till yngste sonens sambo. Hon har samma kärlek till Leo-mönstrade kläder som min kära syster, så där lär de få ett gott hem.

Namnet jag valt kan tyckas självklart, och det är det nog. Faktum är att vanten är döpt efter min yngste sons första husdjur, en högt älskad leopardgeckoödla vid namn Leo.

Nåväl, för att fira mönstersläppet och för att fira att 2020 snart är slut så är mönstret tillgängligt med 20% rabatt året ut. Ingen kod behövs.

Fakta om härligheten

Garn: Jag har använt LettLopi till ett par, och Järbos Svensk Ull till ett av paren, och båda går lika fint. Det viktiga är att stickfastheten blir bra så att vanten passar dig.
Stickor: Jag använde 3,25mm till resåren och 3,75mm till resten och jag stickar ganska hårt. Använd de tjocklekar du behöver för att få till stickfastheten.
Mönstret: Vanten Leo, mönster av mig. Tillgängligt på Ravelry från idag.

Så, fram med stickor och garn nu!

Leo Svensk ull

Mina mönster Stickat

Hovdala, berättelsen om hur en cowl blev till

23 december, 2019

Hovdala cowl

Att skapa egna mönster och beskrivningar tar tid. Från idé till färdigt mönster kan ta allt från någon månad till flera år! Allt beror på hur länge något behöver gro i hjärnkontoret innan det är redo att sättas på pränt.

Det du ser här är en halskrage, cowl, eller vad du vill kalla det som började gro i min hjärna i somras. Ja, jag vet. På sommaren behöver vi ingen cowl men ändå ville den bli till. Jag ritade, suddade, ritade igen. Och suddade igen. Ni fattar. Det tog lite tid, trots att det inte ser speciellt komplicerat ut. I mitt huvud fanns en bild som jag försökte få ner på ett rutat papper och med envishet och ett rejält suddgummi så lyckades det till sist. Sen skulle beskrivningen skrivas ihop och de här två exemplaren skulle stickas upp. Den högra är stickad av garn jag hade i mitt garnförråd, det ljusa är färgat av Cecilia på Humlalyckan och det mörka är ett garn från Moods of colors vill jag minnas. Jag älskar de knalliga tweedplupparna!

Den vänstra är stickad i lite tunnare handfärgat garn som Beatrice på Knitritious yarns skickade till mig just för det här ändamålet. Tack! Har du inte sett hennes garn tidigare så ta dig en titt i hennes webshop när hon öppnar igen efter julhelgerna. Beatrice är en fantastisk garnfärgare och vän.

I mitten av december släppte jag ut mönstret i full frihet i lucka 11 i Stickdesigners adventskalender på Instagram. Det är alltid spännande och lite läskigt att se hur ens baby tas emot i den stora, vida världen.  Följer du inte Stickdesigner på Instagram tidigare, så rekommenderar jag att du gör det. Det är inte bara vid adventskalendertider kontot är igång, utan där dyker upp trevligheter lite då och då.

Så, är du sugen på att sticka den? För ett riktigt snabbt projekt väljer du det tjockare garnet, ca 200 meter/100 gram (DK weight) och vill du ha den lite tunnare så väljer du ett garn med ca 300 meter/100 gram (sport weight).

Fakta:

Garn:  Till den tjockare varianten kan du använda Knitritious M200 och till den lite tunnare varianten kan du använda Knitritious Msock sport t.ex. eller vilket garn du vill som ger rätt stickfasthet.
Stickor:  Jag använde 3,25 mm till den tunnare och 4 mm till den tjockare, men det där kan skilja en del så prova dig fram.
Mönster: Hovdala av Mors lilla ylle (jepp, det är jag) och det finns tillgängligt på Ravelry.

 

Stickat

Om sommarens sockgalenskap

19 augusti, 2018

Sockar

Det har varit en socksommar, det såg jag tydligt när jag samlade ihop lite projekt för projektfotografering.

Denna underbara sommar har det varit för varmt att ha en stor tröjstickning i knät så det har blivit många små projekt istället. Sockar mestadels, men även ett par vantar. Jag insåg dock inte riktigt hur många det blivit. Hur många par sockar behöver man? Finns det ens något som heter för många sockar? Det gör det nog inte. Och alla sockarna är faktiskt inte till mig.

Det understa paret är specialgjort till äldste sonens fina sambo. Historien om det förtjänar faktiskt ett helt eget inlägg så det håller jag på lite till. Det grå/vit/vinröda paret har jag gjort med min mamma i tankarna. Ett av paren, jag säger inte vilket, är en helt ny sockdesign jag knåpade på i våras. De har nu legat till sig några månader och jag håller nu på att renskriva och sticka om dem i annat garn.

De fyra översta paren är teststickningar, allihop. Så det har inte bara varit en socksommar, det har även varit en teststickningssommar. Och så roligt det har varit! Jag, som har för vana att mest använda mönster som en inspiration och sällan följer dem till punkt och pricka, skulle nu följa ett mönster ord för ord och återkoppla regelbundet till mönsterskaparen. Det var en utmaning, kan jag berätta, men riktigt, riktigt roligt.

Berättelsen om teststickningarna kommer snart, jag måste bara fotografera alla de vackra sockarna jag fått möjlighet att göra först. För att de ska komma till sin rätt behöver jag ha dem på fötterna. Har du någon aning om hur svårt det är att fotografera sockar som sitter på de egna fötterna? Inte? Det är SVÅRT!  Så, antingen får jag be någon fotografera när jag har sockarna på mig eller så får jag använda mina fejkfötter och plåta själv. Jag gjorde faktiskt ett försök att plåta mina egna fötter när jag just stickat klart de orange sockarna och vi kan väl nöja oss med att säga att jag inte alls är så flexibel som jag ville tro. Det är snudd på omöjligt att ha sockarna på sig, hålla kameran i en bra vinkel OCH se hur det ser ut på kameraskärmen. Snudd på omöjligt. Jag lovar!

Just nu försöker jag fundera ut vad jag ska ha med mig att sticka på vår kommande semesterresa. Sånt måste planeras noga och i god tid. Ett projekt på trästickor som funkar på flygplanet och något (några!) reservprojekt att packa i resväskan. Frågan är hur många jag behöver ha med mig. Två? Tre? Fem? Och vilka? Den röda tröjan får iallafall inte följa med, den väger alldeles för mycket. Det blir nog snarare några sockar till, för vi kom väl fram till att man inte kan ha för många sockar? Visst gjorde vi?

Jag är snart tillbaka. Då börjar jag beta av sockhögen och berätta för er om dem allihop. Det ser jag fram emot att få göra.

Over and out.

 

Stickat

Om grytlappar och en försvunnen månad

25 april, 2018

Grytlapp

Vem snodde april? Jag bara undrar. Det är inte ok att försnilla en hel månad så där.

Jag visste från början att april skulle bli en hektisk månad, det gjorde jag, men ändå. Ja, egentligen började det redan i slutet av mars. Efter Stickfest i Väst har veckorna ramlat på snabbare än nånsin. April bjöd på stickcafé, en konsert och tre Stockholmsturer så det känns inte som jag haft tid att landa här hemma. Dessutom drog pollensäsongen igång helt plötsligt och det blir jag ju inte piggare av, precis.

Stickcaféet var lika trevligt som vanligt och vi kunde se hur det stod till med de olika Flaxarna som vi stickar i vår Knitalong. Någon var färdig och några nästan färdiga. Mina två har vilat sig lite medan jag klurar på ärmlängd, superkorta rundstickor och annat väsentligt.

Konserten var det Miss Li som stod för. Jisses vilken energi den tjejen har. Superbra konsert där hon spelade alla låtarna från senaste plattan och sen toppade det hela med en hel flock av de äldre låtarna. I ungefär två timmar gav hon verkligen allt på scenen. Jag fattar inte riktigt hur hon orkar.

Och Stockholmsturerna på det. Samtliga för jobbets skull, och samtliga var väldigt givande. En av dem innebar en båttur och i samband med en annan gjorde jag en avstickare till ene sonen som bor i Uppsala. Denna gången blev det inget besök på Yll & Tyll. Det behövdes inte för sonen hade redan köpt ut garn åt mig. Garn som jag behöver till strumpor som jag ska klura ihop under sommaren. Nu återstår bara två Stockholmsturer till innan det är sommar. Det fixar jag lätt. Visst? Fördelen är att det blir många timmars stickning på tåget och det är ju alltid trevligt. På resan hem i måndags kväll stickade jag dock inte en enda maska. Jag hade turen att få en pratglad, trevlig granne på tåget och när han väl somnade hade jag hunnit bli åksjuk så stickorna fick vila.

Men nu var det grytlapparna jag skulle prata om. Får man förresten kalla dem för grytlappar? Jag har något svagt minne av att man enligt EU inte får det om man inte kan garantera att de klarar en viss värme, men jag kan naturligtvis ha fel. Idag kallar jag dem grytlappar så får vi väl se om EU hör av sig.

För något år sen gjorde jag ett par i blått och vitt till en kär tösabit, men när jag senast var på besök såg jag att köksgardinerna numera var rosa. Så, det fick bli ett par nya i rosa till henne. Denna gången med blommor istället för stjärnor. Startsträckan var lång. Mönstret skulle ritas upp och ritas om. Och ritas om igen. Masktätheten skulle kollas, för jag ville inte använda garn från den stora elaka garnjätten denna gången. Ersättningsgarnet kändes aningen tunnare än det jag använde förra gången, men det funkade absolut.

Som tur var hann jag bli färdig och blocka dem innan Marstrand för till fotokursen för Maja Karlsson skulle vi ha med oss några färdiga projekt och jag ville självklart ha med mig dessa. Många bilder blev det, men solen var ganska skarp så det var lite knepigt att få fram färgerna på ett bra sätt. Även denna bilden är aningen ljus, men jag är nöjd ändå.

Nu ska jag bara ta mig i kragen och skriva ihop själva mönstret också. Helst medan jag har det i hyfsat färskt minne. Grytlapparna har redan flyttat så jag har ingen hjälp av dem. Nåja, det ordnar sig nog.

Nu ska jag sticka ett par varv på en av Flaxarna. Kanske koka mig en kopp kaffe och leta upp en liten bit choklad också. Ja, så får det bli.

Lite fakta får det också bli, även om det är lite mer svävande än det brukar vara. Mer info kommer när jag plitat färdigt på mönstret. Kanske finns det någon som är sugen på att teststicka dem?

Garn: Sandnes Mandarin Petit
Stickor: En rundsticka, i lämplig tjocklek.
Mönster: Eget mönster, ännu inte utgivet.

 

Mina mönster Stickat

Lovikkatomten med den röda näsan

17 december, 2016

lovikkatomte

Minns ni den grå hemligheten jag nämnde för ett tag sen? De sex underbara grå härvorna med Lovikkagarn som helt magiskt landade i min famn? Nu är det ingen hemlighet längre.

Garnet blev två gigantiska luvor, som sen i min väns händer blev den här tomten och en bror till honom. Visst är han fin! Han och hans bror tjänstgör som dörrvakter utan för ett hotell som min goda vän driver. Jag är säker på att de gör ett bra jobb, men jag är lite orolig över den röda näsan. Beror det på kylan eller beror det på för täta besök på puben innanför dörren?

En sån vill jag göra till mig själv till nästa år. Helt klart! Tur att jag plitade ner ungefär hur jag gjorde. Det är inte komplicerat alls, men nu slipper jag förhoppningsvis att repa upp och sticka om så många gånger. Det är ju redan gjort.

Lite fakta om det hela;

Garn: Svarta Fårets Lovikka, tre härvor per mössa gick det åt
Stickor: 8 mm rundsticka
Mönster: Eget hittepå.

 

 

 

Stickat

Vita veterinärstrumpor

5 augusti, 2016

vita-vet-sockar

Nu är det snart dags för ny termin för den blivande veterinären i familjen. Självklart behöver hon ett par nya strumpor då. Ja, förhoppningsvis är inte det förra paret utslitet, men det är aldrig fel att ha ett par till att byta med. Ni kommer kanske ihåg att jag gjorde det här mönstret just till veterinärstudenten, helt efter hennes önskemål. Jättelånga med flätor utanpå benet och slät fot skulle det vara, och så blev det.

Jag är fortfarande så nöjd över hur det blir när man viker ner en bit av skaftet. Flätan blir precis likadan på avigsidan. Insåg dock att jag behöver göra lite ändringar i texten på det svenska mönstret. Inga stora saker, men lite tydligare kan jag allt göra det. Uppdatering kommer. Vilken vecka som helst.

Lite fakta om strumporna då;

Garn: Novita 7 Bröder, naturvit
Stickor: strumpstickor 3,5 mm
Mönster: Veterinärstrumpor, finns på Ravelry numera

 

Stickat

Veterinärstrumpor och teststickning med förhinder

22 december, 2015

Veterinarstrumpor

Nu är Veterinärstrumporna klara och överlämnade till den blivande veterinären. De passade fint, men nu är det julledigt så de lär inte användas förrän nästa termin. På bilden har jag vikt ner skaftet lite. Jag tycker det är så fint att flätan blir likadan både på rätan och avigan. Är riktigt nöjd med mig själv.

Mönstret är nedskrivet och häromveckan la jag ut det för teststickning, bara för att upptäcka att diagrammet blev helt oläsligt när jag gjorde om filen till pdf. Skit med! En hängiven stickerska har dock stickat igenom mönstret och vi har gjort lite ändringar. Nu återstår för mig att lösa problemet med diagrammet. Hur det nu ska gå till. Tror jag får ägna lite tid åt det i jul. De vänliga själar som erbjöd sig att teststicka åt mig kommer såklart att få mönstret när det är i läsbart skick igen.

I övrigt står jag mest och stampar, rent stickmässigt. Håller på med omstickningen av ärmarna till Williams kofta fortfarande. Jag stickar så mycket fel så jag blir helt trött på mig själv.I detta sammanhanget är jag INTE nöjd med mig själv. Inte alls. Men de ska bli klara. Snart. Det måste de, för jag vill sticka annat. Helst nu. Eller igår. Så, åter till stickorna då.

Fakta om strumporna;

Garn: Novitas 7 bröder, nästan 2 st 100gramsnystan
Stickor: 3,5 mm
Mönster: Eget, kommer på Ravelry snart