TAIF-vantarna blev färdigstickade i söndags. Sen var det ju det där med att fästa trådarna också. Det är inte alls lika roligt som att sticka! Därför har det tagit några dagar. Några trådar per kväll bara. Idag fäste jag de sista och nu ligger de på tork. Nytvättade och lätt uppruggade. Lovar att fotografera dem i helgen.
Vilket rabalder det blev över vantarna, förresten! Jag tänkte mig kanske några stillsamma kommentarer från diverse Vantgrupper på fejjan, men min käre make tänkte annorlunda. Han delade vantinlägget på en Facebookgrupp för hängivna TAIF-supportrar. Och jag säger bara OJ! Här satt jag och tvivlade på att den såg tillräckligt bra ut, och så blev reaktionerna så oerhört positiva! Jag har bestämt mig för att plita ner mönstret så att fler kan sticka dem. Det fanns uppenbarligen en önskan om det.
Men, eftersom de nu är klara och tågpendlarstickningen också är klar (förutom att fästa trådarna..) så får jag börja på något nytt. Visst? Kanske något med garnet ovan? Det ska enligt uppgift vara cashmeregarn, men jag vet inte jag. Mjukt och mysigt är det åtminstone. Tänker att det borde bli fint som halsduk. Eller mössa kanske?
Eller jag kanske ska prova den fina halsduksgrejjen som allrakärasteminstasyster tipsade mig om. Tror kanske jag har ett annat garn som passar till det dessutom.
Vi får väl se. Nya tågpendlarsockar måste jag börja på iallafall. Till att börja med.
Jupp, så får det bli.
Edit: Näpp, så blev det inte alls. Istället har vi ägnat kvällen åt att förgäves försöka lösa upp ett stopp i vasken i köket.