Browsing Tag

flätor

Stickat

Hur många flätor finns det i världen?

3 mars, 2024

 

Jag fortsätter på temat halvdåliga ögonblicksbilder. Inget tillrättalagt här inte. Jo, min pågående tröjstickning har jag lagt tillrätta på en soffdyna på altanen, förstås. Annars vore det svårt att se den. Jag har förstås lyckats ta en bild på baksidan av tröjan. Nåja, de är likadana förutom bredden på halsringningen så det gör nog inget. Jag tänker då inte ta om bilden!

Den här tröjan tar tid… Tunna stickor. Många maskor. Och massor av flätor! Men jag älskar varje maska! Är det inte värt att göra långsamt så är det inte värt att göra alls är mitt motto just nu. Det låter präktigare än det är. Så länge jag inte börjar närma mig slutet på denna tröjan behöver jag inte fundera på vad nästa projekt ska bli. Det är ren självbevarelsedrift, alltså.

En lite rolig grej jag kom på medan jag skriver nu är att jag länge varit sugen på att sticka en tröja med flätor på fram- och bakstycke, men har tvekat för jag tvivlat på att jag har tålamod nog till det. Jodåsåatt! Då lägger jag, utan att tveka det minsta, upp en tröja med flätor på ärmarna också. Hela tröjan är full av flätor! Ibland lurar jag mig själv tydligen. Tålamod har jag uppenbarligen, för än har jag verkligen inte tröttnat. Garnkombinationen kan hjälpa till lite. Jag stickar med Holst Coast tillsammans med Holst Titicaca, vilket ger ett underbart mjukt tyg. Möjligen har jag råkat dra på mig ett Titicaca-beroende på kuppen, för nu smids det planer på vilka av garnen i min stash som lämpar sig att sticka tillsammans med Titicaca. Det är förvånansvärt många, verkar det.

Samtidigt dreglar jag en del över silkmohairgarnet som Knitritious nyligen la upp i sin webshop. Det skulle också gå fint att kombinera med en del av mitt garn. Nu blev det svårt. Det ena utesluter inte det andra, va? Man KAN köpa både silkmohair och Titicaca va? Om man vill.

Garn:  Holst Coast i färgen Marsh och Holst Titicaca i färgen Emerald
Stickor: 3mm rundsticka
Mönster:  Purpurea light av Teti Lutsak

0 Comments
Stickat

Om jag bara kunde sluta spjärna emot så förbenat

4 maj, 2023

 

Fossveien

Hur är det med vårkänslorna? Och sticklusten?  Har sommartopparna hoppat på stickorna än?

Om man med vårkänslor menar pollenallergi så kan jag meddela att här i Skåne är den i full blom. Både våren och pollenallergin. Sticklusten finns visserligen, men som jag skrev sist så fastnar jag inte för något som jag vill lägga upp.  Jag har lagt timmar på att slöscrolla Ravelry och leta inspriation på Instagram. Men inget napp.

Jag hade bestämt mig för att mina beige tweedhärvor  från Lisa Linkvarn skulle bli en tunn tröja, inte stickas dubbelt med mohair eller nåt sånt. Närå. Men hur jag än letat så har jag inte hittat precis rätt. För precis rätt måste det vara. Inte nästan rätt, det duger inte alls. Jag har bestämt mig minst lika många gånger som jag ombestämt mig, så att säga.  Men nu tror jag att jag vet vad det ska bli. För garnet har talat.  Inte bokstavligen, förstås, för DET hade varit obehagligt. Men plötsligt vet jag vad garnet vill bli. Det vill bli en Dot Sweater. Tillsammans med mohair. Jodå.  Och mohairrrester har jag en del av, tro´t eller ej, så jag behöver bara komplettera med nåra nystan mohair som passar till tweedgarnet. Och detta har jag ju vetat hela tiden egentligen. Innerst inne. Om jag bara kunde sluta spjärna emot så förbenat när garnet är så tydligt ämnat för ett visst projekt. Tänk så mycket tid jag sluppit lägga på Ravvan och istället kunnat lägga på att sticka. Eller laga mat. Eller städa. Eller rensa rabatter. Nä, jag bara skojade. Men sticka hade jag kunnat göra.

Nu uppstår då problemet med att välja vilka färger prickarna ska ha. I helgen (kanske redan imorgon?) tänker jag ta fram alla mina mohairrester och utgå ifrån dem. Sen behöver jag luska ut vilka garntussar som ska användas som det andra garnet i prickarna. Och förmodligen måste jag provlappa och se om jag ska ha tweedgarnet med naturvit mohair eller om jag ska gå åt det beige hållet lite.

Tro nu för all del inte att jag har haft helt tomt på stickorna. Ingen risk. Mellan stunderna på Ravelry har jag stickat på de sista varven på min Lace & Fade Boxy och stickat ett antal sockar till mitt kommande mönster på en tjockare Röke-socka. Nu är det nästan klart med mönstret. Ska bara korrigera lite i den engelska översättning. Sen kör vi! Visst kan vi sticka tjocksockar på sommaren också? Och just det. Jag tvångsstartade ett projekt till, en sommartop faktiskt. Det går trögt, men än så länge platsar den som tågstickning och då går det så sakteliga framåt.

Tröjan på bilden från i vintras är något helt annat. Här var steget från att jag fick syn på tröjan till att färger var utvalda och maskor upplagda väldigt kort. Det tog nog en halvtimme eller nåt så det var inte mitt livs snabbaste uppläggning, men nästintill. Jag kunde använda garn från stashen helt och hållet,  och det är ju inte så dumt.  På något sätt vill jag ju använda garn i nästan samma takt som jag köper nytt. Det går sådär, men säg inte det till min käre man.  Tröjan var precis så vansinnigt rolig att sticka som jag hoppades. Tänk, både flerfärgsstickning, strukturstickning OCH flätor i samma projekt! Himmelriket nästan.  Jag trodde jag ville göra en med blå nyanser som mönsterfärger, men det ville inte garnet.  När jag grävde i mina lådor med tvåtrådigt ullgarn kom jag hela tiden tillbaka till dessa färgerna. Det var nog ett bra beslut, för jag har använt den en hel del och är supernöjd med färger, passform och allt.

Fakta:

Garn:  Tvåtrådigt ullgarn från Klippans yllefabrik
Stickor:  3 och 4 mm rundstickor
Mönster:  Fossveien genser av Inga Semmingsen

 

0 Comments
Stickat

Vantar och mössa till frusen syster

28 oktober, 2018

Allmoge vante

Jag är så lyckligt lottad! Jag har begåvats med den mest stickvärdiga familj en stickare kan önska sig! Och då pratar jag inte bara om den närmaste familjen, de som bor under samma tak.

I ärlighetens namn har inte mannen min bett om så många stickade prylar, men ett par raggsockar och en mössa har det blivit. Och, det viktigaste av allt, ett par Tingsrydsvantar. Han håller på Tingsryd, TAIF, i hockey och jag har satt ihop ett vantmönster laget till ära. Och det märkligaste av allt är att det går bra för Tingsryd när jag stickar på ett par, men mindre bra (ja riktigt dåligt) när jag inte gör det. Någon slags magi måste vara inblandad. Håller ni koll på hockey lite så förstår ni att jag inte stickat så mycket i början av säsongen i år, men vid förra matchen stickade jag så fingrarna nästan domnade.

Utöver det har jag några systrar, syskonbarn, mamma, svärdotter, svägerska och lite vänner som är väldigt stickvärdiga. Ni som stickar vet att det bara är de riktigt stickvärdiga som själva kan bestämma (inom rimliga gränser) vad de vill ha för något. Ibland iallafall. Emellanåt kan det hända att jag inte är sugen på att sticka det de hintar mig om och då blir det inget. Åtminstone inte just då. Det kan hända att det bara behöver marinera lite i min hjärna först.

Ganska nyligen hintade allrakärastesyster mig om att hon behöver ett par nya vantar och en mössa. Hon hade absolut ingenting som passade till hennes nya jacka, stackarn. Jag satte Maja Karlssons vackra nya bok,  35 vantar, i händerna på henne och hon fick nästan bestämma själv. Nästan. Lite fick jag styra upp det hela så att vi kunde passa ihop dem med garn till en mössa också. Ska man ha en mössa så ska den helst inte killa för mycket i pannan, tänker jag.

Nå, hon föll för vanten Allmoge som i boken är stickade i Lettlopi. Det är ett fantastiskt garn, men jag tror inte hon skulle använda en mössa i det garnet. Det är lite väl killigt. Som tur var hade jag spanat in ett annat garn som borde funka, och som av en händelse skulle jag till just den butiken någon dag senare. Tänka sig. Valet föll på ett grönt, oerhört mjukt, tweedgarn i Lamaull till mössa och vantar. Och som kontrastfärger naturfärgat och rött utan tweedpluppar. Det senapsgula fick bli tvåtrådigt ullgarn som jag stickade dubbelt. Det kändes lite onödigt att köpa ett helt nystan för de få grammen som skulle gå åt till plupparna mitt i blommorna.

Mössan är en favorit i repris, Antler hat. Detta är tredje exemplaret av den mössan och säkerligen inte den sista. Jag har själv en i merinoull, men denna är faktiskt ännu finare. Tror ni hon märker om jag byter? Och behåller denna själv? Nä, så kan jag inte göra. Det vore inte snällt. Dessutom har det varit väldigt kallt även här nere de senaste dagarna. Det snöade till och med igår. Jag får nog vara så snäll och fästa sista tråden så att hon kan hämta mössan och vantarna. Jag vill ju inte att hon ska frysa.

Mer då? Jodå, jag har stickat på annat också, men det är liksom lite hemligt. Jag håller på med en teststickning åt Eli i podcasten Skeindeer knits, men eftersom den är superhemlig får ni ge er till tåls lite till. Snart publiceras mönstret. Tror jag.

Fakta om mössan och vantarna ovan;

Mössan:
Garn: CamaRose Lama-tweed. Garnet är supermjukt och väldigt trevligt att sticka i.
Stickor: 4,5 mm rundsticka, Hiya Hiya sharp
Mönster: Antler hat av Tincan knits. Mönstret är gratis på Ravelry! Gratis, alltså! Och superbra.

Vantarna:
Garn: CamaRose Lama-tweed, Lamauld 1/2 samt lite tvåtrådigt ullgarn. Lamaulden är inte riktigt lika mjuk som Lama-tweed, men det gör absolut ingenting i vantarna.
Stickor: 5 mm strumpstickor
Mönster: Vanten Allmoge från Maja Karlssons fantastiska bok 35 vantar.

3 Comments
Stickat

Zweig och jag

23 februari, 2018

Zweig tröja

Det här är det roligaste jag stickat på länge! Ingen tvekan. Jag får säga till mig själv på skarpen när jag kommer hem från jobbet, annars hoppar jag över matlagning, tvätt och annat sånt som man tydligen måste göra emellanåt.

Jobbet, ja. Hur roligt det än är att jobba så tar det mycket sticktid, men jobba måste man göra så man får pengar till garn och såna livsnödvändigheter. Just nu försöker jag hålla mig i skinnet med inköpen innan Stickfest i Väst. Jag tänker att det kan vara bra att ha lite slantar öronmärkta för inköp där. Man vet aldrig vad man hittar som man villhöver. Fast häromdagen köpte jag några nya stickor och kablar. Jag har funderat ett tag på att köpa ett Hiya Hiya Sharp rundstickset med korta stickor, men har inte kommit till skott riktigt. Jag har de lite längre tipparna sen tidigare och älskar dem, helst stickar jag inte med något annat, men jag har märkt att de pga. längden inte funkar så bra till exempelvis mössor. Den kortaste kabeln är fullständigt omöjlig att använda med de lite längre tipparna.

Eftersom ett sånt där set kostar en del slantar så har jag dragit mig för att köpa dem, men så häromkvällen såg jag att en butik hade 20% rabatt på alla stickor och tillbehör. Det fanns dock inga set med korta tippar kvar, men lösa tippar och kablar fanns gott om. Förvaring har jag redan, så jag slog till och köpte en flock tippar och en ny kabel till en bråkdel av priset för ett helt set.

Fast egentligen var det ju inte nya rundstickor det skulle handla om idag. Jag skulle ju skriva om Zweig. Zweig är alltså tröjan med extra allt som jag nämnde förra veckan, och den har verkligen allt. Extra allt. Flerfärgsstickning, spetsstickning och lite flätstickning. Vad mer kan man begära? Som tur är kan jag inte ha med mig den som tågstickning. Halvkiloskonen med Holstgarn är inte riktigt kompatibel med att bära med sig i handväskan, åtminstone inte om man vill få plats med något annat. Så, Zweig får stanna hemma.

Oket är klart och jag har delat av för ärmarna och jag stickar nu frenetiskt på kroppen. Jag såg någon kommentar på Ravelry där man skrev att man hoppat över flätkryssen på kropp och ärmar eftersom man inte fick något flyt i stickningen. Så stort omak är det faktiskt inte med de där kryssen. Det handlar om fyra varv i en 16-varvsrapport där några maskor ska byt plats, de andra 12 varven är slätstickning. Jag tycker faktiskt kryssen är rätt kul, och man ser ju lätt att hur arbetet växer.

Som vanligt när jag stickar plagg så varvar jag lyckan över rolig stickning med en oro över att tröjan blir för stor. Bara för att stunden efter oroa mig över att tröjan blir för liten. Det är bara att kapitulera och inse att det är sådan jag är. Masktätheten stämmer och jag har mätt mig själv för att bestämma vilken storlek jag skulle ha, så den ska passa. Snart kan jag försiktigt dra den på mig och prova. Om jag vågar.

Jag skulle så gärna ha tröjan klar till Stickfest i Väst. Kanske, kanske går det. Vi får se.

Fakta om tröjan;

Garn: Holst Tides, ett ull/silkegarn från danska Holst. Det innehåller lite spinnolja så det ser lite glest ut nu när jag stickar, men eftersom jag slog på stort och till och med tvättade provlappen så vet jag att garnet blommar ut ordentligt när man tvättar tröjan sen.
Stickor: 4 mm rundstickor (Hiya Hiya Sharp förstås)
Mönster: Tröjan Zweig av Caitlin Hunter.

 

 

 

 

 

3 Comments
Stickat

Sticklusten som kom tillbaka

16 februari, 2018

Den var efterhängsen den där influensan, det får jag nog säga, men jag tror jag vann över den. Det känns så åtminstone. Jag har bytt ut det mesta av andningsproblemen mot bättre ork och det är ju en hyfsad deal, tycker jag. Nu ska jag bara försöka byta ut resten mot ännu bättre ork. Det ska nog gå.

Lusten att sticka är iallafall tillbaka och det är jag glad för. Den är faktiskt så mycket tillbaka att jag helst inte skulle göra något annat än att sticka. Och hur kunde det bli så, kan man då undra. Tja. Jag hade lovat mig själv att inte köpa mer garn förrän den rosa Stripes gone crazy-koftan var klar och det löftet ville jag hålla. Så när orken att sticka började komma tillbaka så blev det fart på stickorna. Jag gjorde färdigt koftan, tvättade och blockade den. Av bara farten fäste jag lite trådar på några vantar jag gjort och plockade även upp ett hemligt projekt och jobbade en hel del på det. Det var nog inte så dumt att tvingas vila från stickandet ett par dar ändå. Det blev rysligt mycket gjort när jag kom igång igen.

Nånstans i den här vevan fick jag klart för mig vad jag ville sticka härnäst och vilket garn jag ville ha. Till och med färgerna var solklara direkt och det är inte så vanligt här. Alltså köpte jag mönstret, beställde garnet och började otåligt vänta på leveransen. Det kliade ordentligt i fingrarna. Jag ville börja med en gång. Nu genast! Helst igår! Det dröjde lite mer än en veckan innan garnet kom men det kändes som en evighet. Eller två. Så jag stickade frenetiskt på det jag hade. Jag insåg att när garnet väl dök upp så skulle inget annat ha nån chans. Så väl känner jag mig själv vid det här laget.

Garnleveransen kom och någon timme senare var maskorna upplagda. Japp. Så var det. Jag hade till och med mig projektet på stickcafeét i onsdags, men jag stickade inget på det där. Lite redig var jag, för jag tänkte att jag skulle bli klar med del två av det hemliga projektet innan jag fortsatte med det nya garnet. Helt klar blev jag ändå inte, längtan blev för stor, men nästan. Bara lite finish kvar så det ska nog lösa sig.

Så, vad är det då jag längtade så efter? Jo. Det är ull/silkegarn från Holst garn som jag ska sticka tröjan Zweig i. Den är så vacker! Extra allt, liksom. Flerfärgsstickning, spetsstickning och flätor i ett och samma projekt och så snyggt! Det kommer bilder på det längre fram. Garnet är mörkt så jag behöver dagsljus för att kunna fotografera, och dagsljus har jag inte varit bortskämd med på hemmaplan denna veckan.

Vanten på bilden är också ett sånt där kärlekvidförstaögonkastet-projekt. Jag fick syn på Ysolda Teagues nya vantmönter och blev kär. (ja, inte som i min man, men lite garnkär) Mönstret inköptes på studs och vantgarn har jag ju så jag klarar mig ett tag så jag drog igång direkt. Faktiskt så la jag upp dem förra gången jag var på stickcafeét. Inget smart drag att försöka med uppläggning och flerfärgsstickning på ett stickcafé men så blev det.

Jag tycker verkligen om hur vanten är uppbyggd. den vikta mudden och hoptagningarna på vanten och tummen. Toppen på vanten ser ut som en stjärna uppifrån Väldigt läckert! Ysoldas mönster är som vanligt väldigt välskrivet och absolut värt sitt pris.

Nähäpp, nu kallar min tröja igen, men först lite fakta om vanten.

Garn: Jag har använt tvåtrådigt ullgarn, både Kampes och Klippans yllefabrik.
Stickor: Strumpstickor Hiya Hiya sharp i 2,5 och 2,75 mm
Mönster:  Mīlēt av Ysolda Teague.

Milet vantar

1 Comment
Stickat

Trädgårdsstrumporna och livet

25 juni, 2017

Minns ni garnet jag köpte helt i blindo? Dogwood-garnet från The Yarn Yard?

Strumporna är färdigstickade och jag har till och med lyckats fotografera dem. Det var inte helt lätt att få till rätt färger med det här garnet, men dessa foton är ganska nära sanningen iallafall. Garnet är fantastiskt roligt att sticka med. Jag blev helt hypnotiserad av färgskiftningarna, och mönstret var hur roligt som helst att sticka. Det kändes nästan lite sorgligt när strumporna var klara.

Mönsterrapporterna var ganska lätta att memorera, men var ändå inte mindless knitting. Konstruktionen där mönstret fortsätter ner på hälen tyckte jag alldeles särskilt mycket om. Det syns bäst på bilden nedan. Detta är till råga på allt ett gratis mönster! Helt otroligt generöst av mönsterskaparen.

Jaha? Och mer då? Det är ju faktiskt två veckor sen sist, eller nåt. Jodå, jag har stickat på en hel del annat under den här tiden. Siri-koftan går framåt. Den är lite otymplig att ha med sig så den är inte längre klassad som tågstickning. Jag har börjat på ett par tantulltuss-strumpor i mitt orange Garnlycka-garn, lite blått sockgarn från Tant Kofta och så vitt sockgarn från Holst. Konstaterar dock att jag inte är helt nöjd med hur sockgarnet från Holst beter sig. Det är lite glansigare och ”slinkigare” (förstår ni hur jag menar?) än sockgarnet jag är van vid. Jag tror nog det fungerar utmärkt till sockar/strumpor, men inte så bra till flerfärgsstickade sådana.

Eftersom jag även köpte grått och rött sockgarn från Holst när jag ändå var igång så började jag ju fundera på vad sjutton jag skulle göra med det. Jag klickade runt lite på Ravelry och plötsligt var den där! Sjalen som garnet ville bli. Precis lagom mängd hade jag också lyckats köpa. Ibland har man tur. Från att jag såg mönstret till att det låg i mitt Ravelrybibliotek, betalt och klart, dröjde det mindre än en minut. Och inom ytterligare en hade jag lagt upp de första maskorna. Ibland går det undan!

Senaste veckan har varit märklig. Jag började veckan med ett blodtrycksfall a la grande, som gjorde att jag var vinglig och gick på halvfart ett par dagar. På onsdagskvällen blev det sen besök på akuten med ene sonen, och det resulterade (efter åtta timmar) i att han blev inlagd. Somnade väl vid tretiden och vaknade igen när klocka ringde strax innan sex. Iväg till jobbet igen och jobbade tills sonen meddelade att besökstiden snart skulle börja. Stänger datorn, köper mig något att äta och kör sen till sjukhuset för att hålla honom sällskap. Då var klockan två. Strax innan sju hade fortfarande inte läkaren hunnit titta på hans bilder så då bestämde vi oss för att åka hem ändå. Han mådde mycket bättre, så det kändes inte rimligt att stanna kvar längre. Sköterskan på avdelningen var helt underbar och tyckte nog innerst inne att vi gjorde rätt. De är hjältar allihop som jobbar där!

Nåja, nu mår vi bättre allihop, midsommar är avklarad och vi tar nya tag inför nästa vecka.

Just ja! Lite fakta om strumporna får jag inte glömma

Garn: Bonny från The Yarn Yard, färgställningen Dogwood från The Garden collection
Stickor: 2,5 mm Hiya Hiya strumpstickor
Mönster: My #1 av Rät & Avig.  Väldigt roligt mönster, välskrivet och dessutom gratis!

 

0 Comments
Stickat

Vita veterinärstrumpor

5 augusti, 2016

vita-vet-sockar

Nu är det snart dags för ny termin för den blivande veterinären i familjen. Självklart behöver hon ett par nya strumpor då. Ja, förhoppningsvis är inte det förra paret utslitet, men det är aldrig fel att ha ett par till att byta med. Ni kommer kanske ihåg att jag gjorde det här mönstret just till veterinärstudenten, helt efter hennes önskemål. Jättelånga med flätor utanpå benet och slät fot skulle det vara, och så blev det.

Jag är fortfarande så nöjd över hur det blir när man viker ner en bit av skaftet. Flätan blir precis likadan på avigsidan. Insåg dock att jag behöver göra lite ändringar i texten på det svenska mönstret. Inga stora saker, men lite tydligare kan jag allt göra det. Uppdatering kommer. Vilken vecka som helst.

Lite fakta om strumporna då;

Garn: Novita 7 Bröder, naturvit
Stickor: strumpstickor 3,5 mm
Mönster: Veterinärstrumpor, finns på Ravelry numera

 

4 Comments
Stickat

Strumpor till blivande veterinär

22 november, 2015

Veterinarstrumpor

Nu har jag kommit en bit på tösabitens strumpor. Ni vet de där jättelånga med flätor på sidan av benet och slät fot som hon önskade sig att ha i stövlarna på sin utbildning. Hon pluggar till veterinär och tillbringar nog en del tid i de där stövlarna, kan jag tro. Klart tösabiten ska slippa frysa då.

Strumpskaftet på bilden ovan är dock upprepat och omstickat. Två gånger. Det blev lite smalt först så jag fick lägga till några maskor. Sen blev skaftet ok, men foten på tok för stor. NU har jag nog knäckt det och jag är SÅ nöjd. Faktiskt så nöjd att jag skriver ner hur jag gör för att kunna sticka fler. Kanske till och med lägger ut det på Ravelry, men det är en del jobb kvar innan jag är där.

Jobb ja. Kan ju konstatera att jobbet tar lite mycket tid från stickandet för närvarande. Inte bara tid, förresten. Det tar det mesta av min ork, faktiskt. Det har hänt att jag inte stickat en enda maska när jag kommit hem på kvällen. Ni fattar hur trött man måste vara för att inte ens orka sticka. Det är illa. Men nu är jag lite mer i fas igen. Kommer att ha betydligt mindre möten och mer vanligt jobb nästa vecka och det är nog bra.

Nä, mindre snack och mer verkstad. Tillbaks till stickorna!

Lite fakta om strumporna;

Garn: Novitas 7 Bröder
Stickor: Strumpstickor 3,5 mm
Mönster: Eget hittepå. Kommer förhoppningsvis på Ravelry så småningom.

1 Comment
Stickat

Rolf och gissningstävlingen som försvann

5 mars, 2014

RolfRolf är klar!

Man skulle kunna ha en gissningstävling här. Så kunde ni gissa vem jag gjort de här halvvantarna åt, Men det vore alldeles för enkelt. Alla skulle förmodligen svara rätt och vinna.

Äldste sonens tösabit behövde såklart ett par svarta också. Och jag behövde sticka det här mönstret. Det är Kamilla Svanlunds Rolf ur  boken ”Vantar för alla årstider”, stickade i Drops Big Merino. Kliar inte, säger tösabiten.
Nu ska jag bara se ut vad nästa projekt ur boken blir. Jo, jag måste! Faktiskt.

Och ja, jag vet, kära syster yster,  jag har lovat dig ett par också och det kommer! Ska bara…

Nu tillbaks till stickesoffan

 

0 Comments
Mina mönster Stickat

Färgglad mössa?

26 februari, 2014

SannamössaNär jag för ett tag sen la ut inlägget om Tösabitmössan så fick jag en önskan från Sanna om en likadan. Fast kanske lite mer färgglad. Företrädesvis svart. Eller grå. Ja, jo. Allt är ju relativt. Så här färgglad blev den!

Skojjade till det lite när vi firade hennes födelsedag häromdagen. Jag la helt enkelt hennes födelsedagspresent inuti mössan och slog in alltihop. Tror inte det gick att gissa vad det var i paketet.

Nu får vi hoppas att den kommer till användning. Kanske inte denna vintern, för nu är det ju VÅR enligt SMHI. Men det kommer väl en vinter till. I slutet av året.

Funderar starkt på att skriva ner det här mönstret och lägga ut det på Ravelry. Ska fundera lite till på det. Återkommer i ärendet.

Kram!

0 Comments