Browsing Tag

allrakärastesyster

Stickat

Vantar och mössa till frusen syster

28 oktober, 2018

Allmoge vante

Jag är så lyckligt lottad! Jag har begåvats med den mest stickvärdiga familj en stickare kan önska sig! Och då pratar jag inte bara om den närmaste familjen, de som bor under samma tak.

I ärlighetens namn har inte mannen min bett om så många stickade prylar, men ett par raggsockar och en mössa har det blivit. Och, det viktigaste av allt, ett par Tingsrydsvantar. Han håller på Tingsryd, TAIF, i hockey och jag har satt ihop ett vantmönster laget till ära. Och det märkligaste av allt är att det går bra för Tingsryd när jag stickar på ett par, men mindre bra (ja riktigt dåligt) när jag inte gör det. Någon slags magi måste vara inblandad. Håller ni koll på hockey lite så förstår ni att jag inte stickat så mycket i början av säsongen i år, men vid förra matchen stickade jag så fingrarna nästan domnade.

Utöver det har jag några systrar, syskonbarn, mamma, svärdotter, svägerska och lite vänner som är väldigt stickvärdiga. Ni som stickar vet att det bara är de riktigt stickvärdiga som själva kan bestämma (inom rimliga gränser) vad de vill ha för något. Ibland iallafall. Emellanåt kan det hända att jag inte är sugen på att sticka det de hintar mig om och då blir det inget. Åtminstone inte just då. Det kan hända att det bara behöver marinera lite i min hjärna först.

Ganska nyligen hintade allrakärastesyster mig om att hon behöver ett par nya vantar och en mössa. Hon hade absolut ingenting som passade till hennes nya jacka, stackarn. Jag satte Maja Karlssons vackra nya bok,  35 vantar, i händerna på henne och hon fick nästan bestämma själv. Nästan. Lite fick jag styra upp det hela så att vi kunde passa ihop dem med garn till en mössa också. Ska man ha en mössa så ska den helst inte killa för mycket i pannan, tänker jag.

Nå, hon föll för vanten Allmoge som i boken är stickade i Lettlopi. Det är ett fantastiskt garn, men jag tror inte hon skulle använda en mössa i det garnet. Det är lite väl killigt. Som tur var hade jag spanat in ett annat garn som borde funka, och som av en händelse skulle jag till just den butiken någon dag senare. Tänka sig. Valet föll på ett grönt, oerhört mjukt, tweedgarn i Lamaull till mössa och vantar. Och som kontrastfärger naturfärgat och rött utan tweedpluppar. Det senapsgula fick bli tvåtrådigt ullgarn som jag stickade dubbelt. Det kändes lite onödigt att köpa ett helt nystan för de få grammen som skulle gå åt till plupparna mitt i blommorna.

Mössan är en favorit i repris, Antler hat. Detta är tredje exemplaret av den mössan och säkerligen inte den sista. Jag har själv en i merinoull, men denna är faktiskt ännu finare. Tror ni hon märker om jag byter? Och behåller denna själv? Nä, så kan jag inte göra. Det vore inte snällt. Dessutom har det varit väldigt kallt även här nere de senaste dagarna. Det snöade till och med igår. Jag får nog vara så snäll och fästa sista tråden så att hon kan hämta mössan och vantarna. Jag vill ju inte att hon ska frysa.

Mer då? Jodå, jag har stickat på annat också, men det är liksom lite hemligt. Jag håller på med en teststickning åt Eli i podcasten Skeindeer knits, men eftersom den är superhemlig får ni ge er till tåls lite till. Snart publiceras mönstret. Tror jag.

Fakta om mössan och vantarna ovan;

Mössan:
Garn: CamaRose Lama-tweed. Garnet är supermjukt och väldigt trevligt att sticka i.
Stickor: 4,5 mm rundsticka, Hiya Hiya sharp
Mönster: Antler hat av Tincan knits. Mönstret är gratis på Ravelry! Gratis, alltså! Och superbra.

Vantarna:
Garn: 
CamaRose Lama-tweed, Lamauld 1/2 samt lite tvåtrådigt ullgarn. Lamaulden är inte riktigt lika mjuk som Lama-tweed, men det gör absolut ingenting i vantarna.
Stickor: 5 mm strumpstickor
Mönster: Vanten Allmoge från Maja Karlssons fantastiska bok 35 vantar.

Stickat

Halsvärmare till Syster yster

13 februari, 2016

Halsvarmare-Pearl

Hjälp! Vill ha! skrev Syster Yster till mig för ett tag sen. Hon hade sett en bild på en vit halskrage i garn med pärlor på och kärat ner sig totalt. Och vad gör man inte för en syster? Mönstret fanns länkat till bilden så det var plättlätt att göra henne till viljes. Garnet fanns dessutom att få tag på i närheten.

Det tog en kväll att sticka. Snabbt arbete med andra ord. Lite blockning på det och så sy ihop den sen.  Superlätt projekt trots att pärlorna stökade till det lite. Det blir inte riktigt något flyt när de där bromsklossarna dyker upp med jämna mellanrum, men det var inga större problem.

Ska försöka lämna den till henne i helgen. Den kan ju vara bra att ha nu när det kom snö igen.

Återkommer snart med bild på vantarna jag påbörjat. Är jättenöjd med mudden, men vi får se hur det blir när jag kommit en bit på handen.

Fakta om halsvärmaren då;

Garn: Svarta Fårets Pearl
Stickor: 8 mm
Mönster: Från Svarta Fårets blogg, Halsvärmare med pärlor

Stickat

Systers Miss Winkle är klar

10 april, 2015

systers-Miss-Winkle

Jodå, visst blev hon klar. Allrakärastesysters Miss Winkle. Jag hoppas hon kommer att tycka om den.

Nu grunnar jag på om jag kanske ska blocka den trots allt. Acryl har väl inte världens bästa minne, men lite bättre snurr på öglorna i kanten kan det nog bli. Eller vad tror ni? Det är väl värt ett försök? Det ska bli rejält varmt i helgen så den behövs nog inte just nu ändå.  Jag tror jag gör det.

Men vad ska jag nu har för tågpendlarstickning?`Skulle gärna prova Martina Behms nya sjal Braidsmaid men jag har nog inget passande garn. Inte i tillräcklig mängd iallafall. Jo, jag lovar. Det är möjligt. Men svårt att tro när man ser garnlagret.  Jag får väl göra en djupdykning i förrådet och leta. För det tror jag att man måste innan man köper nytt garn. Faktiskt.

TAIF-vantarna är snart klara. Och så även mönstret på dem. Båda vantarna färdigstickade och verkar bli i rätt storlek för manshänder. Bara tummarna kvar. Förresten, hur långa tummar har en man?  Får nog prova dem på någon av männen i familjen, tror jag.

Nu får det nog bli lite mat och sen krascha framför en film.

Men herregud, jag har ju ingen filmstickning! Hur ska jag kunna titta på film UTAN att sticka?

 

 

 

Stickat

Att riva upp eller inte

3 april, 2015

Miss-Winkle-II

Jag har upptäckt en sak. Bara nu den senaste veckan. Det är inte alls är samma avkoppling att sticka i ett rent akrylgarn, som det är att sticka i ett härligt ullgarn. När hände detta? Jag menar, jag har väl aldrig varit en garnsnobb??

Just nu håller jag på med ett par vantar i ren tvåtrådig ull. Härligt, rogivande arbete. Men det passar inte som tågpendlarstickning. Alldeles för komplicerat mönster som inte alls går att memorera. Därför tänkte jag starta upp något enklare. Något mer tågpendlarvänligt. Så jag bestämde mig för att göra något åt det stora garnnystanet som allrakärastesyster donerade till mig förra veckan. Jag tror det heter Big Verona, och är ett garn i ren akryl. Det är ett felköp, skulle varit Elise och var tänkt till en Miss Winkle. Men, som sen blev liggande. Hos syrran. Tills nu.

Så jag tänkte att visst sjutton måste det gå att göra en Miss Winkle av detta också! Och, ja. Det gör det. Men tycker jag om det? Jag har velat fram och tillbaka. Riva upp eller fortsätta. Nu har jag bestämt mig. Tror jag. Jag fortsätter. Tror jag. Det ser ju inte så illa ut på bilden. Men det ÄR inte samma njutning som ett ullgarn.

Nu ska jag sola näsan lite. Gäller att passa på. Solen har lyst med sin frånvaro i veckan.

Glad Påsk!

Ps. Har du lust att pimpa ditt påskris lite extra finns en beskrivning på påskhattar här.

Påskhattar

 

Stickat

Vildgarn

3 mars, 2015

vildgarn

Kolla vad jag hittade!

Jag vet! Jag skulle bara köpa ut lite garn till en kollega när jag var i Lund förra veckan, men inte kan man motstå de här två nystanen? Och. Jag har en plan för dem. Jag lovar! Jag köpte dem inte bara för att. Eller jo, lite. Men jag HAR en plan!

De här två godingarna ska bli strumpor till allrakärastesysters två barn. Vem som får vilket par får vi se. Jag kunde såklart inte vänta med att börja på dem, så allt annat hamnade liksom åt sidan. Men, jag ska göra det också klart. Helt säkert. Snart. Ska bara.

Over and out!

Stickat

Lite magiskt är det allt

16 november, 2014

Halvvantar

Lite magiskt är det allt, det här med stickning. Ja, med allt garnrelaterat, egentligen.
Jag menar, du har en lång tråd som du liksom snurrar runt sig själv på olika sätt, och vips så har det blivit en vante. Eller en raggsocka. Eller nåt annat.
Vips och vips, förresten. De där vipsen kan vara ganska långa faktiskt, eller många.

I fallet med den gröna korven ovan måste det vara en lite större gnutta magi inblandat. Man gör några räta, några aviga, några omslag och så stickar man ihop en del maskor, och vips (ganska långt vips här) så blev det en grön korv.
Man kan ana något som liknar löv, med god fantasi iallafall. Jag måste erkänna att jag flera gånger övervägde att repa upp eländet, men ni som känner mig vet hur envis jag är.

Sen provar jag korven. På handen då, eftersom det är där den är tänkt att vara, och se där! Genast ser det bättre ut!

Eller vad säger du, syster? Du önskade ju ett par halvvantar så du slipper frysa. Kan det vara något för dig?
Det blir nog inte sämre av att modellen heter Elsa.

Halvvante-pa-handen

Fast först får jag nog göra en till, och förmodligen riva upp avmaskningen och göra om. Den blev lite rymlig just där.

Over and out!

Stickat

Miss Winkle flyttar in

4 juni, 2014

Miss Winkle detalj

Jomen, nu är hon klar, Miss Winkle.
Hon är stickad i Järbo Elise och blev väldigt mjuk och skön. Fick en hint från allrakärastesyster om att det var garninköp på gång där, så jag gissar att även hon vill att Miss Winkle ska flytta in hos henne. Helt ok för mig.  Hon är ett perfekt tågprojekt. Miss Winkle, alltså. Inte allrakärastesyster.

Jag hade lite bekymmer med hur jag skulle få de där snirklarna att hålla sig snirkliga när de torkade. Löste det till sist med att lirka in ett kvastskaft i dem allihop innan jag spände upp sjalen på underlaget. Det blev rätt bra, tycker jag.

Nästa sjal är torr nu. Ska bara orka plocka loss alla miljoner nålar och fästa trådarna på den. Och sen fotografera den såklart.
Det blir inte ikväll. Jag är alldeles för såsig i hjärnan ikväll för att våga mig på något sånt alls. Men det är ju helg snart! Då kanske!

Nu ska jag luta mig tillbaka i soffan och invänta käre makens matlagningskonst. Och ett glas vin. Livet är hårt ibland.

I´ll be back!

Miss Winkle i träd

 

Stickat

Stolt som en tupp!

19 mars, 2014

Japp, det är jag. Precis det. Stolt som en tupp!
Varför?

Jo… minns ni vantarna jag gjorde till allrakärastesyster innan jul?
Fannys vantar från boken Varmt och Stickat. De här!

fågelvantar

I förra veckan fick jag en fråga från en tjej som lägger in mönster från olika böcker i Ravelrys databas. (volounteer editor heter det visst)
De ville gärna använda mitt foto på allrakärastesysters vantar där. Så.. nu ligger mitt foto där, och än så länge bara mitt.
Fotot i sig är inte så märkvärdigt. Det togs i all hast på julafton innan de slogs in för att överlämnas till syster.
Så, det är inte därför jag är stolt, utan för att de ville ha den på mönstersidan.

Om det finns någon som till äventyrs inte vet vad Ravelry är, så ta en titt! Det är databas med massor av mönster. En del gratis och en del till en rimlig kostnad.  Ah, just ja. Man måste registrera sig där för att komma in och titta, men det kostar inget.

Nähäpp, nu ska jag återgå till att sticka babymössa och smutta på ett glas vitt i väntan på käre mannens matlagningskonst.
Jag har ett hårt liv…

Å just det… ni vet väl att ni kan följa mig på Bloglovin?

Följ min blogg med Bloglovin

Mina mönster Stickat

Bilstickning och konsekvenser

28 februari, 2014

prins W-koftaVe och fasa!
Inför förra helgens biltur på en sisådär 30 mil, drygt, kom jag på att jag inte hade något projekt på gång som lämpar sig för bilstickning! Huvva! Måste genast åtgärdas!

Strumpstickor går bort. Herregud. Tänk vilka obehagliga konsekvenser det skulle bli vid en eventuell olycka! Ja, jag är nog lite skadad av förra sommarens upplevelser. Men också lite klokare, hoppas jag.

Det får inte vara för avancerat, för då är det lätt hänt att jag blir åksjuk. Otrevliga konsekvenser även där. Om än mindre otrevliga än föregående exempel.

Jag plockade med mig ett nystan blått, ett nystan vitt (Safran) och en rundsticka nr 3 så att jag kunde börja på ett projekt som fram till nu bara funnits i mitt huvud. Tänker mig en kofta till lillprins W. Han behöver en ny, det vet jag bestämt. Han växer så det knakar.

Så här ser det ut än så länge. Vi får se hur många gånger jag tänker om innan det är färdigt. Hittills har jag tänkt om EN gång. Jag hade lite otur när jag tänkte första gången. Lite otur, bara.

Så, vad tror du syster? Funkar färgerna?

Och nej! Jag stickar inte när jag kör.

I´ll be back!

Mina mönster Stickat

Färgglad mössa?

26 februari, 2014

SannamössaNär jag för ett tag sen la ut inlägget om Tösabitmössan så fick jag en önskan från Sanna om en likadan. Fast kanske lite mer färgglad. Företrädesvis svart. Eller grå. Ja, jo. Allt är ju relativt. Så här färgglad blev den!

Skojjade till det lite när vi firade hennes födelsedag häromdagen. Jag la helt enkelt hennes födelsedagspresent inuti mössan och slog in alltihop. Tror inte det gick att gissa vad det var i paketet.

Nu får vi hoppas att den kommer till användning. Kanske inte denna vintern, för nu är det ju VÅR enligt SMHI. Men det kommer väl en vinter till. I slutet av året.

Funderar starkt på att skriva ner det här mönstret och lägga ut det på Ravelry. Ska fundera lite till på det. Återkommer i ärendet.

Kram!