Sjöfnsockar

Jag kunde inte låta bli. Igen. Jag vet ju att jag har väldigt svårt att motstå garn som hojtar på mig. Så är det bara. Men i detta fallet var det faktiskt mönstret som hojtade. Garnlagret vändes ut och in igen på jakt efter ett alldeles lagom tjockt garn till detta. Det kunde heller inte vara alltför melerat eller självrandande, för då hade inte mönstret kommit till sin rätt.

Till sist kom jag på att jag innan jul råkade klicka hem några härvor Colinette Jitterbug på rea, bl.a. denna härliga röda färgen. Och tänka sig, det var alldeles lagom tjockt. Perfekt! Nu har jag ett projekt att ha med mig på min Sverigerunda. Eftersom jag ska flyga en del av sträckan behövde jag ett projekt där jag kan använda mina trästickor. De brukar inte gilla sylvassa metallstickor i säkerhetskontrollen. Hoppas bara dessa går igenom kontrollen denna gången också. Garnet är urhärligt att sticka med. Mjukt och spänstigt, precis som det ska vara. Egentligen har jag en känsla av att det inte är det allra mest hållbara sockgarnet eftersom det är 100% merinoull, men ni ser ju. Det går inte att motstå! I värsta fall får jag väl sitta still och bara vara vacker om fötterna när jag använder dem. Det kan jag leva med.

Lite fakta då;

Garn: Colinette Jitterbug i färgen Vatican Pie
Stickor; 2,5 mm Knit Pro trästickor
Mönster;  Sjöfn sockar, av Vicke Vira/Mia Dehmer. (ett väldigt välskrivet mönster, där har jag en del att lära)