Mors lilla ylle

Stickat

Halvvantar med spets

7 april, 2016

I väntan på de två saknade garnnystanen gjorde jag, som jag skrev förra gången, ett par djupdykningar i garnlagret. De flesta projekten jag började på blev sådär. Lindrigt sagt. Riktigt dåliga om jag ska vara helt ärlig. Klart man blir besviken och tappar sugen lite då. Vid den senaste djupdykningen hittade jag en påse med två nystan vita Drops Baby Alpaca Silk. Det var inte alls det jag letade efter (vad DET egentligen var har jag till och med glömt) men de nystanen triggade sticksuget igen. Ett par halvvantar borde det räcka till. Lite skira. Spets på någon del, kanske? Men VAR hade jag sett ett sånt mönster? I boken ”Vantar för alla årstider” hittade jag Elisabet. Bröllopshalvvantar i silke, står det, men jag tror nog man kan ha dem annars också.

Jag var lite tveksam om masktätheten, så jag provade först med 2,5 mm stickor som det står i mönstret, men det kändes lite smalt. Efter en halv halvvante med 3 mm stickor insåg jag att det skulle bli för stort, så jag återgick till 2,5. Kanske dumt gjort. De är aningen smala, men passar mina händer ganska bra. Jag gör nog ett par till med 2,75 mm stickor. Det borde bli perfekt. Snabbstickade är de, men mönstret var inte helt logiskt bitvis. Eller är det jag som fattar illa. Inte omöjligt alls.

Precis lagom tills jag blev klar med Elisabet fick jag ett paket i brevlådan. Nu är det saknade garnet kommet, så nu blir det full rulle med lilltröjan igen. Härligt!

Fakta om Elisabet:

Stickor: 2,5 mm, men nästa par blir med 2,75 mm. Jag borde komma ihåg att jag stickar hårt.
Garn: Drops Baby Alpaca Silk
Mönster: Elisabet av Kamilla Svanlund från boken Vantar för alla årstider

0 Comments

Stickat

Men jag vill ju!

31 mars, 2016

Som jag skrev förra gången drabbades jag nyligen av svåra ryckningar i klickfingret och klickade hem lite garn till en tröja. Fort men fel gick det, för jag beställde i hastigheten fel tjocklek på garnet. Tror jag. För det här ser faktiskt inte helt illa ut. Garnet är väldigt mjukt och behagligt att sticka i så det har varit svårt att lägga i från sig. Nu är problemet att en av färgerna var restad så jag kommer inte längre. Men. Jag. Vill. Ju. Sticka!

Håller varje dag tummarna att en liten påse ska dyka upp i min brevlåda, för leverantören har lovat leverans efter påsk (till affären då) och nu är det efter påsk. Faktiskt. Det har det varit i flera dagar nu. Faktiskt.
Nå, jag får väl träna mitt tålamod så länge. Det är inte min starkaste gren, vilket i och för sig kan låta konstigt eftersom jag kan lägga timtal på att sticka. För mig är det inte samma slags tålamod alls.

Medan jag nu väntar har jag gjort flera djupdykningar i garnlagret och helt random påbörjat nya projekt. Inget av dem har hittills gått särskilt bra. De ligger bredvid soffan och surar. Eller, det kanske är jag som surar, men jag ligger INTE bredvid soffan. Det lovar jag. Kanske återkommer jag med lite bilder på de projekten. Vi får se när jag surat färdigt över dem.

Något som ÄR färdigt är Alltidvantarna. Trådarna är fästa och de är tvättade och ruggade. Nu ligger de på tork, så bilder kommer när de inte längre är dyvåta. Lite soliga dagar så borde de väl torka där de ligger på altanen.

Fakta om projektet på bilden vill ni kanske ha. Men, särskilt mycket kan jag inte bidra med. Än.

Garn: Drops loves you nr 7, ett återvunnet bomullsgarn. Mjukt och fint.
Stickor: Jag har använt 3 mm i resåren och 3,5 för slätstickningen
Mönster: Ja, här får jag återkomma längre fram. En liten tröja ska det bli iallafall.

Over and out

2 Comments

Stickat

Klompelompemössa

23 mars, 2016

Jag har sett att det är väldigt inne att sticka inredning, så jag stickade en mössa till en syltburk. Tänk så praktiskt!

Nä, jag lovar. Så var det inte, men syltburken var det som bäst passade i storlek för fotograferingen.

Det här mönstret har jag letat efter ett tag, och nu äntligen fick jag tag på det tack vare en kollega som hittade och köpte det till mig. Efter en djupdykning i garnlagret hittade jag ett möjligt garnalternativ. Det enda som var mjukt nog för ett bebishuvud och någorlunda rätt tjocklek. Jag hade lite betänkligheter när det gäller färgen, men när nöden är stor bortser jag gärna från det. Färgen är lite mörkare och mer vinröd än bilden visar och jag tycker själv att det blev jättefint. (jag är ju inte partisk alls, heller) Dock blev nog mössan i minsta laget så garnet var kanske lite för tunt.

Jag kommer helt klart att sticka fler såna här mössor. Jätterolig och enkel stickning.

Utöver detta har jag faktiskt stickat klart Alltidvantarna. Fotobevis kommer när jag fäst trådarna och tvättat dem.

I förra veckan led jag av svåra ryckningar i klickfingret så jag råkade klicka hem lite garn till en barntröja. I hastigheten råkade jag beställa fel garntjocklek och sen visar det sig att en av de tre färgerna är restade. Suck. Ibland går det fort. Och fel. Blir så trött på mig själv. Å andra sidan är jag inte den som ger mig, så jag började sticka på tröjan ändå. Med garnet i fel tjocklek. Det verkar fungera trots allt. Kanske. Så håll nu tummarna att mina jeansblå nystan dyker upp i min brevlåda efter påsk. Annars sitter jag väl där själv. Med skägget i nyss nämnda låda.

Lite fakta också då;

Mönster: Klompelompes Pilotlue
Garn: Drops Cotton Merino, Det gick knappt ett nystan till minsta storleken
Stickor: 4 mm strumpstickor

1 Comment

Stickat

Underbara röda Sjöfn

16 mars, 2016

Jag är helt förälskad i de här sockarna. Fullständigt upp över öronen förälskad. Det är kombinationen av ett underbart garn i en oerhört vacker röd färg och ett väldigt välskrivet och vackert mönster, antar jag,
Och det bästa av all! Jag har mer garn av den här sorten, fast i andra färger, och mönstret finns ju kvar. Så det är väl bara att sätta igång med ett par till. Fast det ska jag inte. Inte just nu. Jag har några andra projekt som tränger sig före. Och skäms gör de inte heller.

Kanske ska påpeka. Det ÄR inte mitt bleka vinterben som syns i ovankanten. Jag har satt strumpan på en plastfot som jag råkade klicka hem från e-bay för ett tag sen. Kostade inte många tior och helt klart värt slantarna. Mönstret på en sån här socka hade inte alls kommit till sin rätt på ett foto om strumpan bara låg platt. Japp, stickning är en materialsport. Helt klart.

Och just det. Jag HAR stickat två strumpor. Jag lovar!

Vi tar väl fakta om strumporna en gång till då;

Garn: Colinette Jitterbug i färgen Vatican Pie
Stickor; 2,5 mm Knit Pro trästickor
Mönster; Sjöfn sockar, av Vicke Vira/Mia Dehmer.

Over and out.

0 Comments

Stickat

Sockarna har flyttat

9 mars, 2016

Nu har de här sockparen flyttat hemifrån. Eller, egentligen har de flyttat hem. Hem till fötterna de är gjorda för. Det värmer alltid extra i hjärtat när man får så här fina bildbevis på att det man stickat in tonvis med kärlek i verkligen används. Att jag dessutom fick ett fint, pärlat armband av de små rosa fötterna till vänster värmer extra.

I övrigt då? Jag har varit hemma över en vecka efter mitt Norrlandsäventyr, så jag borde ha kunnat lägga in något här tidigare. Kan man tycka. Och bara så ni vet, Norrlandsäventyr innebär i detta fallet INTE en tripp till Småland. Jag var verkligen i Norrland, i Piteå, och fick hälsa på den riktiga vintern. Ni vet, strålande sol från klarblå himmel, gnistrande snö, vita vintervägar, många minusgrader, sparkåkning på isen, disktrasestora snöflingor (dock inte samtidigt som den strålande solen från klarblå himmel som ni förstår).

Självklart hade jag ett stickprojekt med mig. Tänkte att jag nog skulle sticka en del på tågresan till Stockholm och hem igen, men nixpix. På uppvägen hade jag sällskap så vi pladdrade på, och på hemvägen fungerade inte det där som kompenserar i kurvorna på X2000, så jag blev åksjuk. Nå, lite hann jag med, men inte som jag trodde. Fast jag borde lärt mig. Det har varit så varenda gång jag åker iväg. Det blir inte så mycket stickat som jag tror. Återkommer om detta.

Info om sockarna ovan har jag lagt ut innan. Länkar till de inläggen här;

Små rosa sockar

Tigerfötterna

Stora rosa sockar

0 Comments

Stickat

Alltidvante, lite mer än mudden

25 februari, 2016

Ljuset blev lite konstigt på det här fotot, men det är som det är. Lite längre har jag kommit på Alltidvantarna i alla fall. Det blev rätt ok med färgerna även när jag stickar själva handen. Kanske är handens färger i klaraste laget om jag jämför med mudden. Jag har inte helt bestämt mig. Något jag har bestämt mig för är att jag inte kommer att riva upp dem. De blir så här. Punkt.

Vet dock inte om jag gillar att sticka med tre färger på samma varv. Åtminstone inte när färgerna måste snos om varandra på baksidan hela tiden som det blir här. Som tur är blir det bara så under ett varv på varje blå fyrkant, alla andra varv är bara tvåfärgade. Helt ok, med andra ord. Och helt avskräckt från vantar med fler färger blir jag inte heller. Jag kan gott tänka mig att prova fler gånger. Kanske hittar jag ett mönster där hoppen inte är så långa, så jag kan få bättre flyt i stickningen. Hoppas kan man ju.

Nu blir det inget mer förrän jag är tillbaka från min Stockholm-Piteå-Uppsala-hemigen-tripp. Ska vi gissa att garnförrådet utökats något då? Jag menar, Yll&Tyll ligger ju i Uppsala. Det kan jag inte missa, eller hur!

En repris av fakta för vantarna får det bli;

Mönster; Från boken Sticka sjalar, halsdukar och lite till av Erica Åberg.
Garn; tvåtrådigt ullgarn från Klippans Yllefabrik
Stickor; 2,25 och 2,75 mm strumpstickor

1 Comment

Stickat

Sjöfnsockar

22 februari, 2016

Jag kunde inte låta bli. Igen. Jag vet ju att jag har väldigt svårt att motstå garn som hojtar på mig. Så är det bara. Men i detta fallet var det faktiskt mönstret som hojtade. Garnlagret vändes ut och in igen på jakt efter ett alldeles lagom tjockt garn till detta. Det kunde heller inte vara alltför melerat eller självrandande, för då hade inte mönstret kommit till sin rätt.

Till sist kom jag på att jag innan jul råkade klicka hem några härvor Colinette Jitterbug på rea, bl.a. denna härliga röda färgen. Och tänka sig, det var alldeles lagom tjockt. Perfekt! Nu har jag ett projekt att ha med mig på min Sverigerunda. Eftersom jag ska flyga en del av sträckan behövde jag ett projekt där jag kan använda mina trästickor. De brukar inte gilla sylvassa metallstickor i säkerhetskontrollen. Hoppas bara dessa går igenom kontrollen denna gången också. Garnet är urhärligt att sticka med. Mjukt och spänstigt, precis som det ska vara. Egentligen har jag en känsla av att det inte är det allra mest hållbara sockgarnet eftersom det är 100% merinoull, men ni ser ju. Det går inte att motstå! I värsta fall får jag väl sitta still och bara vara vacker om fötterna när jag använder dem. Det kan jag leva med.

Lite fakta då;

Garn: Colinette Jitterbug i färgen Vatican Pie
Stickor; 2,5 mm Knit Pro trästickor
Mönster; Sjöfn sockar, av Vicke Vira/Mia Dehmer. (ett väldigt välskrivet mönster, där har jag en del att lära)

1 Comment

Stickat

Alltidvantar, eller iallafall en alltidmudd

17 februari, 2016

Mitt infall att sprida ut allt mitt vantgarn över matrumsbordet mynnade ut i det här. Mudden till de här vantarna har lite fair isle-stuk, tycker jag, och då vill jag att färgerna ska gå ihop så där precis lagom mycket som det gör i fair isle-stickning. Detta var vad jag kom fram till efter att ha provat sätta ihop de flesta färgkombinationer som var möjliga. Eller, nä. Det gjorde jag nog inte. Men jag provade väldigt många.

Jag tycker mudden blev rätt bra, men det återstår ju att se hur det blir sen när jag fortsätter upp på själva handen. Har också insett att det kommer att innebära stickning med tre färger på ett varv. Det har jag ingen större erfarenhet av, men det löser väl sig. Om man inte provar vet man ju inte om man kan.

Jag har också konstaterat att ärmarna till Willes kofta inte funkar den här gången heller. Häromkvällen var jag färdig att slänga hela skiten i soptunnan, men det vore ju snudd på missbruk av garn så jag besinnade mig. Hela projektet har sen legat på bordet och skämts några dagar, och det har det gjort så bra att jag nog kommer att ge det en sista chans. Det lutar åt att jag river upp lite av fram- och bakstycket och gör raglanärm istället. Ungefär som jag gjorde på hans fårkofta för länge sen. Funkar inte det så river jag upp alltihop. Garnet går kanske att återanvända till något. Pompoms eller nåt.

Lite fakta om vantarna då;

Mönster; Från boken Sticka sjalar, halsdukar och lite till av Erica Åberg.
Garn; tvåtrådigt ullgarn från Klippans Yllefabrik
Stickor; 2,25 och 2,75 mm strumpstickor

2 Comments

Stickat

Halsvärmare till Syster yster

13 februari, 2016

Hjälp! Vill ha! skrev Syster Yster till mig för ett tag sen. Hon hade sett en bild på en vit halskrage i garn med pärlor på och kärat ner sig totalt. Och vad gör man inte för en syster? Mönstret fanns länkat till bilden så det var plättlätt att göra henne till viljes. Garnet fanns dessutom att få tag på i närheten.

Det tog en kväll att sticka. Snabbt arbete med andra ord. Lite blockning på det och så sy ihop den sen. Superlätt projekt trots att pärlorna stökade till det lite. Det blir inte riktigt något flyt när de där bromsklossarna dyker upp med jämna mellanrum, men det var inga större problem.

Ska försöka lämna den till henne i helgen. Den kan ju vara bra att ha nu när det kom snö igen.

Återkommer snart med bild på vantarna jag påbörjat. Är jättenöjd med mudden, men vi får se hur det blir när jag kommit en bit på handen.

Fakta om halsvärmaren då;

Garn: Svarta Fårets Pearl
Stickor: 8 mm
Mönster: Från Svarta Fårets blogg, Halsvärmare med pärlor

0 Comments

Stickat

Små rosa restsockar och den stora tomheten

10 februari, 2016

Tjoho!

Nu är även 4-åringens sockar klara. De blev ganska lika de rosa trasselsockarna jag visade häromdagen, men på de här gjorde jag en liten volang längst upp innan resåren. Det blev rätt fint tycker jag nog. Fotot är taget i helgen och då var de helt uppenbart inte klara, med ni får hålla tillgodo med det. Det är inte tillräckligt med dagsljus kvar när jag kommer från jobbet. Men snart så!

Direkt när sista tråden är fäst och avklippt infinner sig den stora tomheten. Igen. Det ÄR så konstigt! Under hela tiden jag stickar på ett projekt så går tankarna åt alla håll. Vilka projekt jag skulle vilja påbörja, färgkombinationer, garn jag vill köpa. (nä, jag inser att jag inte behöver mer garn) Men när allt är klart är det ändå helt tomt. Kanske är det så det ska vara, så att hjärnan, eller själen, eller kreativiteten får vila. Inte vet jag.

Igår hände detta igen. Jag var helt på det klara med att jag vill sätta igång med ett par flerfärgsstickade vantar igen, så allt mitt vantgarn låg helt plötsligt på matrumsbordet. Olika färgkombinationer testades, förkastades, testades igen och till sist fick jag ihop något jag kunde tänka mig att börja sticka. Nu återstår att se hur det blir uppstickat. Det finns alltså risk att allt garn åker fram en gång till.

Dessutom är jag grymt sugen på att prova ett par av Vicke Vira Yarns sockmönster, Sjöfn. Bara namnet är ju helt underbart och det är sockarna också. MEN! Vad sjutton ska jag ha för garn till det? Tror faktiskt inte jag har något i rätt grovlek. Faktiskt. Det är helt sant. Tror jag. Jag ska vända uppåner på min garnlåda och inventera. Enfärgat eller svagt melerat kan det få vara. Inte randigt, då tror jag att allt det vackra försvinner.

Nu ska jag sätta mig med vantgarnet och provsticka lite. Bild kommer om jag inte repar upp det direkt.

Fakta om garn och annat när det gäller 4-åringens strumpor hittar du här.

2 Comments