All Posts By

Mors lilla ylle

Stickat

Fiberrika karameller

7 september, 2016

mer-garn

Alltså, kolla vilka karameller!! Inte går det att motstå så här vackra härvor trots att garnförrådet är välfyllt redan? Nä, tänkte väl det! Jag kunde iallafall inte motstå. En av de sista dagarna på vår semester tog vi en tur med cabben och jag fick välja resmål. Enkelt val. Klippans yllefabrik, såklart. Efteråt erkände käre maken att han redan räknat med att jag skulle välja det, och om jag inte lyckats komma på något resmål skulle han föreslagit det. Jag har helt klart gift mig med rätt man. Det blev inte så rysligt många härvor denna gången. Bara 10, hrmm. Eller om det var 12… Vaddå? De är fulla med fiber och fiber är nyttigt!

Nu börjar bekymret med hur dessa ska kombineras. Lime och lila? Rosa och rött? Grått och lila? Grönt och grått? Eller ska jag kombinera någon av dessa med någon av alla de andra färgerna jag har sen innan? Svåra val. Stora problem. Har nu påbörjat en vante i tre olika färgställningar och har fortfarande inte bestämt vilken jag ska fortsätta med. Eller ens OM jag ska fortsätta med någon av dem. Kanske prova en helt annan kombination?  Ilandsproblem, men inte desto mindre knepigt.

Jag lär återkomma  i ärendet.

Såg förresten på fejjan att Lillcat design har en sockmysteriestickning på gång. Jag behöver göra en djupdykning i garnförrådet och se om jag har något lämpligt sockgarn kvar där. Och så måste jag ta mig an den lilla röda klänningen jag stickat klart. Lite montering (som jag inte alls får till!) kvar. Jag tror jag tvättar och blockar den lite först så blir det kanske lättare. Åtminstone får jag ett legitimt skäl att inte montera den just nu. Smart! Så får det bli.

 

 

Stickat

Knappt knäppt?

2 september, 2016

mer-knappar

Helt plötsligt låg det ett litet paket i brevlådan igen. Och några dagar senare en avi om ett paket att hämta. Jag började bli riktigt fundersam. Vem ÄR det som skickar paket till mig så här? Ja, minnet är uppenbarligen kort, det var knappar jag beställt tidigare i sommar. Ni vet då när jag fick mitt bryt över att jag inte kunde få tag på fler morslillaylle.se-knappar i kokos längre.  Mitt klickfinger har helt klart jobbat hårt. Ingen tvekan. Det har dykt upp fyra eller fem olika knappvarianter. Jättefina, så jag är helnöjd, men nu tror jag inte att jag behöver fler. Eller gör jag det? Finns det något som heter; ”För mycket knappar”? Det finns iallafall inget som heter ”För mycket garn”. Det har vi fastställt tidigare. Kanske gäller samma för knappar. Jo, jag tror faktiskt det är så.

Ja, och på själva stickfronten då? De senaste veckorna har jag stickat på en babyklänning från en gammal handarbetsbok, Stora boken om handarbete. Jag tror den är utgiven nångång på 70-talet, så ni kan tänka er vilka mönster det finns där. Trasmattekjolar och hängselbyxor av jeanslappar, ja herrejösses som man såg ut på den tiden. Babyklänningen var dock jättesöt och jag har velat börja på den ett tag men inte haft något lämpligt garn tidigare. Kan ju säga att det inte bara är designen på plaggen som ändrats sen 70-talet. Det har även ändrats hur man skriver stickmönster. Inte helt enkelt att förstå vad man menade, och så fanns det inget diagram till spetsmönstret. Bara skrivna instruktioner! Och jag som är en diagrammänniska! Jag knäckte det ändå, men jag fick repa upp ett par gånger. Kanske berodde det mest på att jag ville sticka klänningskjolen runt istället för att ha sömmar i sidorna. Det borde ju vara plättlätt att ändra. Visst?! Nä. Det var det inte. Spetsmönstret såg inte alls ut som det skulle.

Nästa utmaning blir att montera dit ärmarna. Som det ser ut nu verkar de på tok för små, trots att det är samma stickfasthet på klänningen och ärmen. Håhåjaja. Alltid är det något som bråkar. Jag återkommer med bild och mer info så småningom. Kanske. Om jag får ihop eländet.

Over and out!

Stickat

Ensamma Ehva

28 augusti, 2016

Ehvavantar

Jaha. Då har vi kommit till nästa del i serien Annorlunda design. Serien som antagligen aldrig tar slut.. Jag älskar annorlunda konstruktion och annorlunda lösningar på saker och ting. Jag lär mig oerhört mycket på att testa. Dock är det inte allt jag verkligen gillar när jag provat det, men så är det ju. Hade jag inte provat så hade jag inte vetat det heller. Ja, ni förstår nog. Huvudstupa in i konstigheterna bara, och så kan man räkna med att ungefär hälften får repas upp igen. En del projekt får en chans till i annat garn, som t.ex. Kinosvantarna. Andra repas upp och får aldrig mer se dagens ljus.

När det gäller vanten ovan har jag inte bestämt mig än. Ska jag sticka en vante till, eller ska de repas upp? Konstruktionen är kul och jag gillar egentligen vanten, men den är för smal. Jag har använt för tunt garn. Antingen gör jag klart dem och ger dem till någon med ännu mindre händer än jag, eller så repar jag upp dem och provar i annat garn. Jag ska fundera på det ett tag till. Under tiden stickar jag vidare på annat. Blänger lite på vanten, i vanlig ordning, under tiden.

Idag blev jag väldigt glad, förresten! Vi var på barndop för allrakärasteminstasysters dotter, och mitt hjärta tog ett glädjeskutt när jag såg att både lillprinsessan och hennes storebror hade sina Little Coffee Bean-koftor på sig. Det är så himla roligt att ge bort stickat när jag vet att det uppskattas och används.

Lite fakta om vanten ovan;

Garn: Drops Baby Merino. Jag hade lite rester från ett tidigare försök med vantar till prinsessan E. Det försöket gick åt skogen kan man säga. Utan att överdriva.
Stickor: 2,75 mm strumpstickor
Mönster: Ehva av Kamilla Svanlund

Stickat

De röda tofflorna

16 augusti, 2016

-inneskor

Jag fick syn på ett foto med ett par väldigt söta innetofflor på ett av alla otaliga stickforum/grupper jag är med i och var ju min vana trogen tvungen att prova att sticka ett par. Tog första bästa garn och passande stickor och drog igång. Provlapp? Vad är det? Äh, det går säkert bra. Känner ni igen det? Kan ju konstatera att visst gick det bra. Det gjorde det. Absolut! Men de lär inte passa mig och då har jag ändå hyfsat små fötter. Ja ni ser ju själva på bilden. Mina fina prickiga tofflor är i storlek 35. Jag kunde inte ens med våld kränga på mig dem för att se hur spetsmönstret blev. Inte en chans.

Får nog anse att det här försöket faktiskt är den där provlappen, fast i form av färdiga inneskor. Inte illa alls om jag tänker efter. Jag gjorde egentligen TVÅ provlappar. Ett snabbt och enkelt projekt var det, så jag kommer att prova igen. Med lite tjockare garn. Kanske finns andra mönster också. Tror jag har sett något i tvåfärgsstickning.  Det vore himla bra att ha ett gäng såna här hemma till gäster med kalla fötter. Tror det blir höstens tågpendlarprojekt.

Fakta om tofflorna;

Garn: Novita Helen. Jag använde rester från Coffee Beankoftorna. Det gick inte ens åt ett nysta till de här pyttesmå.
Stickor: 3,5 mm strumpstickor
Mönster: Snow Fairy från Garnstudio

Stickat

Fru Annorlunda och 70-talsvantarna

10 augusti, 2016

Kinosvantar-2

I ämnet Annorlunda design har vi nu kommit till dessa vantar. Jag har, som jag skrivit tidigare, kommit fram till att jag har en förkärlek för annorlunda design och annorlunda lösningar när jag väljer stickprojekt. Det är inte ens alltid jag tycker det är snyggt, men jag MÅSTE liksom veta hur man gör. Och veta om jag kan göra det.  Nå, denna gången kan jag konstatera att jag absolut kan göra det här, men är de snygga? Tja, jag är rätt förtjust i dem. Jag gjorde dem medvetet olika, men med samma färger. Det blev lite 70-tal över dem.

Utseendet skapas med hjälp av förkortade varv. Väldigt många förkortade varv, faktiskt, så det är absolut ingen mindless knitting. Det är rysligt lätt att gå vilse i vilket varv man är på och helt missa var man ska vända. Jag bestämde mig vid andra försöket (det första visade sig bli för litet) att använda stickmarkörer vid varje vändning för att ha koll på när jag skulle vända och för att inte missa att plocka upp och sticka omslaget när det var dags. Många stickmrkörer blev det. En sån himla tur att jag råkade köpa på mig några såna tidigare i sommar. Några och några, förresten. Hundra stycken var det, så de räcker nog ett tag. Alla behövdes dock inte här, som tur var.

När vantarna var nystickade hade de en väldigt märklig form, men mycket av det rättade till sig när jag tvättade och formade dem. Resten rättar till sig när man tar dem på sig. Kort sagt, jag är nöjd med de här vantarna men jag längtar absolut INTE efter att börja använda dem. Jag är inte färdig med sommaren än.

Fakta om vantarna;

Garn: Rester av Svarta fårets Raggsocksgarn
Stickor: 3,5 mm strumpstickor
Mönster: Kinos av Tiina Väätäinen

 

Kinosvantar-1

 

Stickat

Vita veterinärstrumpor

5 augusti, 2016

vita-vet-sockar

Nu är det snart dags för ny termin för den blivande veterinären i familjen. Självklart behöver hon ett par nya strumpor då. Ja, förhoppningsvis är inte det förra paret utslitet, men det är aldrig fel att ha ett par till att byta med. Ni kommer kanske ihåg att jag gjorde det här mönstret just till veterinärstudenten, helt efter hennes önskemål. Jättelånga med flätor utanpå benet och slät fot skulle det vara, och så blev det.

Jag är fortfarande så nöjd över hur det blir när man viker ner en bit av skaftet. Flätan blir precis likadan på avigsidan. Insåg dock att jag behöver göra lite ändringar i texten på det svenska mönstret. Inga stora saker, men lite tydligare kan jag allt göra det. Uppdatering kommer. Vilken vecka som helst.

Lite fakta om strumporna då;

Garn: Novita 7 Bröder, naturvit
Stickor: strumpstickor 3,5 mm
Mönster: Veterinärstrumpor, finns på Ravelry numera

 

Stickat

Vanten och den bortglömda tummen

30 juli, 2016

Angelas-mittens

Jag har fnissat många gånger åt stickare som lagt upp foton på vantar där man glömt tummen. Jag erkänner det. Tänkt att hur kan man glömma det. Det står ju i mönstret.  Jag kan härmed meddela att jag också gjort detta nu. Jupp, det är sant! Och hur kunde jag glömma det? Det står ju i mönstret! Ja, det gör det, men då måste man läsa hela mönstret. Tänka sig!

Jag fnissade inte speciellt mycket när jag upptäckte det, men så här efteråt blir det rätt kul. Som tur är hade jag inte hunnit så rysligt långt. Tumkilen skulle börjat precis efter den lettiska flätan. Bara att bryta ihop och komma igen. Sticka lite bakåt. Gör om, gör rätt. Ja, ni vet. Garnet räcker ju längre på det här viset, eller hur man nu ska se det.

Lite fakta ska ni få innan jag börjar sticka bakåt;

Mönster: Angela’s mittens. Gratismönster på Ravelry
Stickor:  2,5 mm
Garn:  Tvåtrådigt ullgarn från Klippans yllefabrik.

Återkommer i ärendet.

 

Stickat

Willes kaffeböna

25 juli, 2016

blarandig-kaffebona

Det blev en blårandig kaffeböna också. Väldigt bra basmönster till en kofta, måste jag säga. Sen kan man pimpa den som man känner för. Om man känner för det. Annars är den fin i sin enkelhet. Denna fick kanter och muddar i avvikande färg.  Blev inte så dumt faktiskt.

Både denna koftan och den rosa kaffebönan med blomknappar har nu flyttat till nytt hem. De hamnade hos William och Wilma och kommer säkert att trivas där. Wille älskar tydligen att ha kofta eller tjocktröja på sig så den kommer nog till användning.

Häromdagen tog jag mig i kragen och fotograferade en del projekt och annat, så nu har jag lite att bjuda på framöver. Det är tur, för jag har inte orkat sticka en enda maska idag. Det tar på krafterna att komma tillbaka till jobbet efter semestern. Borde vara lag på att man börjar med en halvdag. Eller en helt ledig dag, jag är inte omöjlig. Får nog föreslå det på jobbet tror jag.

Faktan är ju densamma som den rosa kaffebönan, men här kommer det igen.

Garn: Novita Helen
Stickor; 4,5 och 5,5 mm rundstickor och strumpstickor
Mönster; Little Coffee Bean, ett gratismönster som finns på Ravelry. Välskrivet basmönster till babykofta.

Stickat

Besvikelsen och knapparna

17 juli, 2016

nya-knappar

För ett bra tag sen beställde jag specialgjorda kokosknappar via nätet och trots att jag inte ännu gjort av med hälften tänkte jag fylla på med en omgång nya. Ser då till min förtvivlan att företaget jag beställde av förra gången inte längre säljer kokosknappar med egen text på. Vilken besvikelse! De säljer träknappar av lite olika storlekar, men jag gillar dem inte lika mycket som kokosknapparna. Har försökt googla efter andra försäljare av dylika knappar, men går bet. När jag söker på coconut och button så får jag bara fram en massa som handlar om programmering. Tror jag. Det är inte min specialgren, trots att jag en gång i tiden lärde mig programera Basic.

I min förtvivlan och besvikelse över de uteblivna knapparna råkar jag klicka hem lite alternativa knappar istället. De var faktiskt finare än väntat till det priset. Gav bara några tior för 100 stycken knappar. Faktiskt var de så fina att jag gav mig på att byta ut knapparna på den rosa Coffe Bean-koftan.  Nu återstår det att se hur de håller i tvätten. Kokosknapparna håller, det vet jag, men hur är de här? Ber att få återkomma i ärendet.

Ingen fakta att bidra med denna gången, men en bild på den rosa koftan med nya knappar kan jag bjuda på.

rosa-kaffebona-nya-k

Stickat

Underliga vantar

12 juli, 2016

kinosvantar

Jag har insett att jag har en förkärlek till annorlunda lösningar. Som på vanten ovan. (fler exempel kommer senare) Vem sjutton får för sig att komma på en sådan design? Någon gjorde det iallafall, och självklart kunde jag inte låta bli att prova sticka dem. Jag menar, jag måste ju veta hur man gör! Och om jag kan! Jodå, nu vet jag hur man gör, och att jag kunde, men det är inte en vante man kan sticka medan man gör annat. Absolut inte. Den kräver fullständig uppmärksamhet för att inte ställa till det för dig, men det var kul.

Vanten på bilden blev på tok för liten pga. för tunt garn så den kommer jag att repa upp. Färgerna är inte helt lyckade heller. Det ser rätt ok ut på bilden, ser jag, men i verkligheten är det inte så snyggt. Jag bara tog det jag hade för att snabbt komma igång. Tror det passar bättre med Raggsocksgarnet jag har i källaren, än med 7 Bröder som jag använde här. Jag lär återkomma med nya bilder så småningom. Projektet är  perfekt för restgarner och såna har jag. En del. Kan man säga. Utan att överdriva.

Förutom denna vanten har jag stickat ytterligare en vante som ser lite ovanlig ut. Inlägg kommer så småningom. Vet inte om den heller kommer att få en maka eftersom även den blev liten. Vi får se.

För tillfället surfar jag bara planlöst runt och tittar på mönster. Kan inte alls bestämma mig för vad jag ska ge mig på nu. Det gick faktiskt flera dagar utan att jag rörde mina stickor. Väldigt märkligt. Men så hittade jag en påse med ett par påbörjade Veterinärstrumpor och så blev det fart på stickorna igen. Nu är de också klara, och jag är tillbaks till planlöst surfande. Ska nog ta tag i det igen nu, det planlösa surfandet. Kanske jag hittar mitt nästa projekt med annorlunda lösning.

I´ll be back!

Fakta om vanten ovan;

Garn: Rester av Novitas 7 Bröder
Stickor: 3,5 mm strumpstickor
Mönster: Kino-vantar av Tiina Väätäinen