All Posts By

Mors lilla ylle

Mina mönster Stickat

Vanten Röke!

24 mars, 2025

Vanten Röke

Visst behöver världen en Rökevante också?

Ja, jag vet att det är vår och kanske inte är vantväder hela dagen, men jag kan meddela att det inte alltid är så himla varmt ändå. I morse var det två minusgrader när jag gick till bussen! Strukturmönstret på mina Rökesockar, och nu även Rökevantar, liknar traktorspår i myllan. Tycker jag, åtminstone.  Och traktorerna har fullt upp så här års. Alltså passar det bra med Rökevantar. Logiskt! Och de är rysligt snabbstickade och svårt beroendeframkallande!

Det här mönstret är himla bra för du kan använda i stort sett vilket garn eller garnkombination du vill, bara du får rätt stickfasthet. Jag förstår såklart att du inte tänker skicka femtielva provlappar tills det blir rätt så här är några exempel på kombinationer som fungerar:

De grå vantarna och det ena röda paret är helt enkelt stickade i dubbelt Plötulopi. Efter tvätt blir de härligt fluffiga!

Det andra röda paret är stickat i dubbelt Manchelopi tillsammans med en tråd mohair.
Både Plötulopi och Manchelopi är ospunnet garn, men eftersom Manchelopi är betydligt tunnare så behövde jag lägga till lite mohair för att få rätt tjocklek. Det hade absolut gått lika bra att lägga till en alpackaföljetråd eller liknande.

De lila vantarna är stickade i en tråd ullgarn i DK-tjocklek (ca 200m/100g) tillsammans med två trådar mohair. (ca 800m/100g) Det hade nog räckt med en tråd mohair egentligen, men jag använde upprepat garn som tappat lite fluff redan.

Har du läst så här långt är du värd en rabatt! Med koden SPRING får du 30% rabatt på Vanten Röke till och med den 31 mars 2025
Här hittar du mönstret: Vanten Röke på Ravelry

 

 

Mina mönster Stickat

Ett ylle lindat kring ett lillfinger

5 februari, 2025

 

Elsavantar

 

Han har ju lindat dig kring sitt lillfinger, skrattade min syster. Och det har hon rätt i. Men jag kan ju inte hjälpa att hon tillverkat så stickvärdiga barn!

Några dagar innan jul ringde min 19-årige systerson till mig. Hans goa flickvän hade fått syn på ett par vantar i en låda hemma hos min syster. Vantar som jag stickade till min systerdotter när hon var liten.  Kunde jag tänka mig att sticka ett par såna i julklapp till flickvännen? Han skulle i så fall ge bort ett presentkort, för han insåg nog att jag hade inte hunnit både köpa garn och sticka dem innan jul. På det här sättet fick hon ju välja färg själv dessutom.  Och jodå, visst kunde jag tänka mig det! Med reservationen att mönstret är gjort i storlek 6 år eller nåt, och flickvännen är ju äldre, så det kunde ta lite tid att klura på.

Jag valde Lettlopi istället för den tvåtrådiga ullen som ursprungsvantarna stickades i, och sen var det bara att sätta igång. Lite modifieringar fick det bli, och kanske blev de i största laget, åtminstone till mina små tassar, men flickvännen blev nöjd! De hämtade vantarna häromkvällen och hon utbrast glatt; – Åh, där är en ballerina! Det är jag!  För hon ÄR dansare, en mycket duktig sådan.

Den ena vanten är förresten stickad under semestern på Kap Verde. Det var en märklig kombination att sitta i värmen i Afrika och sticka på tjocka vantar i ull från Island. Snacka om kontraster!

Kanske gör jag ett mönster av de här också en dag, för de blev faktiskt väldigt bra! Ska fundera på det. Men först får mönstret till Leosockarna bli klart.

 

Garn:  Lettlopi. Det gick åt nästan ett nystan av varje färg.
Stickor: 3,5 mm
Mönster:  Elsa dansar/Elsa loves to dance. Eget mönster som finns på Ravelry. Men modifierat för att passa Lettlopi

Stickat

Hurra! Jag har blivit farmor!

25 januari, 2025

Två set till baby

På lilljulafton kunde jag äntligen lämna över mina två babypaket. Ja, jag vet att lilljulafton är mer än en månad bort vid det här laget, men vet ni, det händer grejer ibland. Livet, ni vet.

Under hösten har jag framförallt pysslat med småstickat. Det blev så att båda mina söner i somras aviserade att de ska bli föräldrar. Med en dryg månads mellanrum! Då blev det fart på babystickandet här.

Yngste sonen visste att det skulle bli en liten tösabit, så till henne blev det den rosa/beige Vivid blanket som jag stickat tidigare. Till det en liten overall med luva, Selmas sleep suit, och en Sunshine Bonnet. Båda stickade i Drops Daisy. Jag vet inte hur det garnet håller i längden, men det var förvånande trevligt att sticka med, och det klarade tvätten galant. Självklart ska tösen ha en lite häst också. Egentligen skulle det bli en enhörning men jag hade ingen lust att göra ett horn. Att sticka figurer i delar för att sy ihop är inte min favoritsyssla. Det räckte med öronen. De kändes mer nödvändiga än hornet.

Äldste sonen vet inte om deras baby är en tös eller påg, så jag höll mig till neutralare toner. En egenpåhittad filt med lövmönster blev det efter önskemål från blivande mamman.  Även här en Selmas sleep suit och en Sunshine Bonnet.  Och såklart ska även denna baby ha en liten häst. Den här hästen fick en leopardmönstrad tröja.  De är riktigt söta, men mönstret är verkligen inte välskrivet. Man får gissa en del, och chansa lite här och där.

Småstickandet fortsätter för det är liksom svårt att låta bli. Lite restgarner och vips så har man gjort en liten tröja eller nåt. Det kom önskemål om tumlösa vantar, och på några timmar var de klara. Resterna räckte sen även till ett par pyttesmå sockar. Det är lite gött när sista meterna av garnet går åt, eller hur?

Precis efter jul åkte vi på en rejäl influensa. Vi var helt däckade med feber och en fruuuuuktansvärd hosta i nästan en vecka. Så mellandagarna och nyårshelgen är borta. De fanns liksom aldrig. Jag orkade inte ens sticka! Då fattar du hur illa det var. Som tur var så hann vi tillfriskna innan vi skulle åka på semester. Och viktigast av allt! Jag hann bli farmor till en underbart söt liten tös. Så nu är jag officiellt farmor. På riktigt.

Faktadelen får bli lite annorlunda denna gången. Att skriva ner alltihop som jag brukar skulle ta en evighet, och ingen skulle orka läsa igenom allt ändå. Så jag kommer att länka till alla mina projekt på Ravelry, så får du klicka in och läsa om du är intresserad av något av dem.

Vivid blanket
Selmas sleep suit
Sunshine bonnet
En slow hjörning

Lövfilt
Selmas sleep suit
Sunshine bonnet
En slow hjörning

 

 

Stickat

God Jul från Mors Lilla Ylle

22 december, 2024

 

Åh vad tiden går fort! Nu är det bara några dagar kvar till julafton.  Har ni alla klappar klara?

Det känns som om det var alldeles nyss jag satt och funderade på om jag skulle göra en Make 9 för 2024 eller inte. Det blev det inte, såklart. Och nu är det snart dags att summera året som gått och blicka framåt mot ett nytt. För er stickälskare där ute har det förhoppningsvis varit ett år fyllt av fantastiska projekt, mjuka garner och varma stunder med stickorna i händerna.

Julen är en tid för gemenskap, god mat och såklart, en hel del stickande! Jag hoppas att ni alla får en riktigt mysig jul med nära och kära. Tänk att få kura upp i soffan med en kopp glögg, en bra film och ett pågående stickprojekt. Det finns få saker som slår den känslan!

Jag vill passa på att önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Må det nya året bli fyllt av hälsa, lycka och massor av roliga stickprojekt. Och kom ihåg, det viktigaste är att ha roligt!

Stickat

Ingen Black Friday här inte!

29 november, 2024

Idag är det den där Black Friday, dagen då halva världen får shoppingfnatt och plötsligt villhöver köpa en massa. Det struntar vi i va? Jag tycker vi kör lite färg istället, Vad sägs om orange?

Det enda som är Black här just nu är novembermörkret utanför fönstret. För att mota det litegrann så har jag tagit fram mina adventsstjärnor lite i förväg. De åkte fram för nån vecka sen, och nu kommer jag att smyga fram lite advents- och julgrejer efter hand. Mitt största bekymmer just nu (åtminstone på den fronten) är att platsen där julgranen ska stå är upptagen! Ni fattar krisen va? Vi har målat om i sovrummet och köpt nya sängar, men inte fått allt klart än. Det innebär att våra nya sängar står kvar i rummet där julgranen ska stå. Preciiiis där den ska stå, faktiskt.  Det kan tyckas lugnt, men i det här hushållet brukar granen tas fram strax efter första advent. Jajjemen!

Förresten. Det är ju inte alls bara novembermörkret som är svart. Mohairhoodien som jag stickar på är också svart. Knallsvart! Men nu var det ju orange vi skulle avhandla.

I våras stickade jag mig en knalligt orange Ranunculus. Det kan vara min fjärde. Eller kanske femte. En väldigt användbar tröja som kan stickas i nästan vilket garn som helst. (inte helt sant, men nästan) Jag har stickat den i Bulky garn och jag har stickat den i tunt mohairgarn, och båda varianterna har använts supermycket.  Den här har jag stickat i handfärgat merinogarn från Humlalyckan som jag höll tillsammans med en alpackaföljetråd från Holst. Det blir en väldigt mysig kombo. På fotot syns poolingen väldigt tydligt, men jag tycker inte att det gör det i verkligheten.  Lite, kanske, om man tittar väldigt noga.  Det tycker jag man ska ge fanken i! Och om jag rör mig lite snabbt och ler stort så är det ingen som ser överhuvudtaget. Trevartsärmarna är inte så praktiska på en frusen kropp så här års, så just nu vilar den lite. Men den är flitigt använd och jag kommer att dra på den så snart vädret tillåter igen. Var så säker!

Annars då? Jo. Jag har ett par nästanfärdiga mönster som jag borde skriva klart och publicera, men ”borde” har inte varit kompatibelt med mig på ett tag. Om jag verkligen inte MÅSTE så blir det inte gjort. Så får det vara ett tag. Plötsligt kommer lusten att skriva mönster tillbaka. Lusten att designa har också varit på rymmen men den är tillbaka så det finns hopp.

Och det allra viktigaste! Jag ska bli farmor nästa år. Dubbelfarmor till och med! Så jag har stickat massor av babygrejer! Det får bli ett eget inlägg när jag lyckats fotografera det. I dagsljus. Nångång i framtiden.

Lite fakta om min Ranunculus:

Mönster: Ranunculus av Midori Hirose
Stickor:  7mm! (telefonstolpar om du frågar mig)
Garn:  Humlalyckans Merino sport i färgen Orange Girl (Dahlia collection) tillsammans med Holst Titicaca i färgen Apricot.

 

Stickat

En Islender på stickorna!

12 augusti, 2024

Islender

Tjohooo! Jag har lagt upp något nytt, något som inte är galna restgarnssockar! Och hjärnan fungerar, nästan.

– Använd en sticka som är lång nog för Magic loop, står det i mönstret.

– Äh, jag stickar inte Magic loop så denna räcker utmärkt, tänkte jag och tog en i mitt tycke lagom sticka. (dvs. den första jag fick tag på)

Och räcker gör det ju. Nästan. Det är bara lite tjorvigt och trångt på kabeln nu, men byter jag kabel? Näpp. Orka!  Mönstret jag stickar efter är genialt, måste jag säga. Här stickas det steek både till höger och vänster. Och mitten. Vid båda ärmhålen och i halsen, alltså.

Den goda nyheten i detta är att hjärnan reder ut det hela. (tror jag) Det hade den absolut inte gjort för fyra veckor sen, eller ens två.

Suget att lägga upp kom när jag hittade mörkgrått tvåtrådigt garn från Ullcentrum när vi var i Karlshamn på semestern. Det ljusa hade jag redan hemma. Och en Islender genser har stått på önskesticklistan länge.

Valet föll på en tröja av Skeindeer Knits som hon kallar Islander sweater. Den stickar på ett ytterst finurligt sätt uppifrån.

Garn:  Tvåtrådigt ullgarn. Det ljusa kommer nog från Klippans yllefabrik och det mörka är från Ullcentrum Öland.
Stickor: Jag kör med 4mm. Stickfastheten är aningens off, men det ska nog ordna sig.
Mönster; Islander Sweater av Skeindeer Kntis

Stickat

Semesterns restgarnssockar

11 augusti, 2024

restgarnssockar

Restgarnsbonanza på semestern? Jajjemen! Blev det vackert? Njäe, kanske inte det vackraste jag gjort, men ändå rätt hyfsat väl?

 

Sockarna från förra inlägget är omstickade med lite fler maskor så att de passar fötter istället för gurkor eller bananer. Bra egenskaper för sockar, tycker jag. Och avmaskningsvolangen är åtgärdad. Jag fick ett fintfint tips på Instagram om att använda Jeny´s surprisingly stretcy bind-off fast med omslag bara på varannan maska.

I väntan på att hjärnhalvorna talar om för mig vad de egentligen vill sticka så fortsatte jag mitt korståg mot uråldriga, halvt suspekta restgarner. Andra paret från min restgarnspåse blev inte allt för galna i färgerna, det är de röd/grå/lila längst till vänster. Kanske behöver jag öva på att släppa kontrollen lite. Bara köra, liksom. Men kontrollmänskan i mig får hjärtsnörp av blotta tanken. Och så gör det ont i hela hjärnan. Jag skulle gärna vilja göra en tröja a la Laerke Bagger, men hjärtsnörpet och hjärnkontoret sätter stopp. Nån gång kanske det blir av.

Ytterligare två par sockor blev det med garn ur restgarnspåsen. De grönrandiga med rosa tuttar framtill blev väl inte helt lyckade, men de grå/svart/oragne blev inte så pjåkiga. De här fyra paren kommer förmodligen att få tjänstgöra som gästsockar här hemma.

Snart är det dags att ta tag i lite småstickat, alltså av typen som passar till småfolk. Kanske nån overalliknande sak. Jag såg något snyggt hos Imagine Wool på Instagram för ett tag sen. Men detta kräver ju beslut och det tycks jag fortfarande vara oförmögen till. Jag trodde semestern skulle lösa det, men nix.

Stickat

Hej från min förvirrade hjärna

27 juli, 2024

restgarnssockar

 

Min hjärna är lite trött för tillfället, men den börjar piggna till nu efter ett par veckors semester. Tror jag i alla fall. Inte helt säkert med tanken på hur den hanterade detta.

Så här (o-)funkar min hjärna just nu…

*  Har inga pågående projektet kvar, och klarar inte att klura ut vad jag ska sticka.
*  Hittar två restnystan, ett självrandande i regnbågens färger och ett självrandande i rosa och lila toner.
*  Hjärnan tänker ”det här blir nog bra”.
*  Lägger upp från tån så att jag kan göra av med allt garnet. (Ändå hyfsat klokt…)
*  Ökar till jag har 48 maskor varpå ena halvan av hjärnan säger att det där blir för smalt! Andra halvan argumenterar emot och säger att den gillar att det blir 12 maskor på varje sticka.  Jahopp.
*  Stickar klart båda sockarna och ja, de blir för smala
*  Avmaskningen blir superful och båda hjärnhalvorna minns varför jag helst stickar sockarna uppifrån.
*  Repar upp ena sockan och börjar om. Med fler maskor. NERIFRÅN! IGEN!

Vad säger man? Garnet räcker länge? Och jag hittar oväntat snygga och oväntat fula färgkombinationer?

Stickar vidare medan jag funderar på vad jag ska sticka sen. När jag roat mig klart med detta.

Stickat

Inte monogamstickare längre, va?

20 april, 2024

Det här kallar vi inte för en monogamstickare va? Nej, precis! Så jag kan väl räknas som tillfälligt botad från den åkomman nu.

Är fyra tröjor för mycket att ha på stickorna samtidigt? Lite, kanske? Men jag har goda skäl för dem allihop. Jag lovar!

Min gröna Purpurea Light kunde varit färdig om jag inte kört slut på garn. Jag har ca 80 varv kvar på sista ärmen och den lilla tussen som finns kvar kommer aldrig att räcka oavsett hur fort jag stickar. Jag har insett det nu. Därför får den vila på Sleeve Island tills jag kunnat ta mig till Humlalyckan och köpa ett nysta till av Holst Titicaca.

Den blåmelerande Spring Fling vilar emellanåt. Mest för att jag tycker ärmarna är tråkiga, men lite för att garnet inte är så kul att sticka i. Det är ett garn från den tiden när jag beställde garn från Turkiet och blev nyfiken på ett garn de skrev var gjort av papper. Milde himmel… Men färgen är fin, tycker jag. Och Laerke Bagger var tydlig på workshopen, allt garn får vara med! Så jag rotade fram eländet från botten av garngömman och rev upp en påbörjad kofta i spetsmönster (!), och så la jag upp denna. Jag tror faktiskt det blir en bra sommartröja till mig, om jag blir klar med ärmarna innan sommaren är slut.

Den ljusa flerfärgsstickade längst nere till vänster är Pohjola sweater och den är jag helt kär i, förutom att jag tycker den blir för ljus. Jag hoppas att den blir mer balanserad när jag kommer ner till kroppen som ska bli beigemelerad. Den är min tågstickning och får på INGA villkor stickas på någon annanstans så länge den får plats i väskan. (vilken den snart inte gör)

Den högra flerfärgstickade tröjan är verkligen ingen tågstickning.  Jag har en hel låda med garn bredvid soffan, och den byter färg precis hela tiden. Det största problemet med den är att färgerna är så snarlika varandra både i själva garnet och i diagrammet så det är helt omöjligt att sticka på den så snart det börjar mörkna. Nu är det som tur är ljust ganska länge, så det blir några varv då och då. Mottagaren har sagt att det räcker att den är klart till hennes 60-årsdag så det är ingen panik. Det är ju flera år till dess! Drops Air är verkligen inte det optimala garnet att sticka flerfärgsstickning i, men den lär bli varm, mjuk och lätt.

Nu när jag skriver detta så inser jag att jag väldigt snart måste lägga upp något nytt, annars har jag ingen tågstickning. Ska det kanske bli dags för den orange tröjan? En tråd merino och en tråd Titicaca. Kanske en Ranunculus?  Den ska bli en tröja att ha utanpå en sommarklänning jag har, så det kan nog passa med en lite luftig tröja.

Nu blir det mycket fakta, så det blir inte så mycket detaljer som jag brukar

Purpurea light av Teti Lutsak stickas i Holst Coast tillsammans  med Holst Titicaca
Spring Fling av Pillerstickarn stickas i pappersgarn (?!) från Turkiet
Pohjola Sweater av Sari Nordlund stickas i Drops Nord
Pie sweater av Sigrun Gilje Hindal för Garnius stickas i Drops Air

 

Stickat

Restgarnssockar och längtan efter fluffigt och mjukt garn

9 mars, 2024

restgarnssockar

För att sysselsätta mina klickgalna fingrar under tiden jag funderar på vilket garn jag ska köpa så kör jag lite restgarnsstickning. De klickgalna fingrarna vill nämligen klicka hem allt mina ögon får syn på i garnväg, åtminstone det som är lite fluffigt och mjukt. Jag tror jag behöver fluffigt och mjukt just nu. Världen är hård och kantig och otäck. Då behöver jag fluffigt garn som motvikt.

Inför workshopen med Laerke Bagger rotade jag i all hast fram en del restgarn. Jag hade med mig betyyydligt mer än jag nånsin kunde behöva för en workshop på ett par timmar för det behöver finnas valmöjligheter, eller hur? Det som blev över efter workshopbravaderna hamnade sen tillbaka i restgarnshögen igen. Där har det sen dess legat och blängt på mig precis som det vill säga att ”Hörredu, du ska väl inte köpa mer garn! Vi finns ju!”

Så för att tysta det ganska betydande och högljudda restgarnlagret har det stickats sockar. En pytteliten del av lagret har nu förvandlats till ett par sockar.  Det gråmelerade tog slut helt och av det röda blev det en ytterst liten tuss var. Tydligen var det två olika röda nyanser men det såg jag inte förrän jag sköljde upp sockarna. I torrt skick syns det nästan inte alls.  Och den avvikande röda färgen hamnade i tån på båda sockarna. Ren flax, faktiskt. Strunt samma! Det är ju trots allt restsockar!

Som om inte detta vore nog så har jag ännu mer nyupplagt på stickorna. I garn som inte är nytt! Det kan knappast kallas för restgarn eftersom det aldrig blivit något färdigt av det. Mer urgammal stash, kanske. Från Hedenhös tid, eller tidigare. Nu måste jag väl få köpa fluffigt och mjukt garn? Flera sorter till och med. Om jag lovar att jag har en plan för det?

Fakta:
Garn: Tror det är rester i Falkgarn sport. Åtminstone stod det så på banderollerna som låg i samma påse som garnet.
Stickor:  4mm strumpstickor. Jag provade faktiskt att sticka med magic loop lite också, men det ÄR inte lika kul.
Inget mönster. Jag la bara upp en lämplig mängd maskor och stickade på.