Systers vantar och motorstopp

Titta! Det blev kallt till sist!
Nej, de där vita kornen är inte frigolit. Det är alldeles äkta frost. Eller möjligen snökorn. Små, runda och stenhårda.
Men visst gör sig vantarna bra i sitt rätta element liksom!?

Idag har vi bland annat hälsat på allrakärasteminstasyster och äntligen kunnat överlämna julklapparna till hennes lille William. Passade på att samtidigt lämna över vantarna jag gjort till henne också. Tror de blev uppskattade! De var en överraskning så hon anade ingenting. Då är det allra roligast att ge.

Jag jobbade intensivt för att hinna bli klar med de här vantarna till jul, och när de väl var klara så blev det tvärstopp.
Soppatorsk.

Idéer saknar jag inte. Garn saknar jag inte heller. Men det är precis som om det ändå blir motorstopp.

Det brukar komma igång igen om jag stickar ett par disktrasor, eller ett par enkla små raggisar. (vilket jag faktiskt gjort) Det hjälpte inte.
Dök huvudstupa i en av garnkorgarna i källaren för att rota fram lite inspiration. Eller garn. Så nu har jag plötsligt börjat på ett par små raggisar till, och ett par vantar i två versioner. Inget av garnet blev som jag tänkte där. Motorstopp igen.

Äh, det ordnar sig. Återkommer i ärendet.