En röd ranunkel

Plötsligt hände det! En rad tillfälligheter gjorde att jag plötsligt var ägare till ett kilo garn till. I den mest fantastiska röda färg jag sett.

Följer du mig på Instagram eller Facebook så har du kanske redan sett bilder på det hela. Men vi tar det från början.

För något år sen var jag och hälsade på äldste sonen i Uppsala och passade på att ta en tur till Yll & Tyll. Jag minns inte vad jag köpte den gången, men jag minns tydligt ett rött garn som jag höll i bra länge. Det var den mest fantastiska röda färg jag någonsin sett och mjukt som en kissekatt. Eftersom jag inte visste vad jag ville göra med härvan så fick den bo kvar. Men. Jag har inte glömt garnet. Någon gång ska jag köpa det, har jag sagt till mig själv. Garnet ifråga var Malabrigo Rios.

En fredag för någon vecka sen behövde jag ta lunch tidigare för att vi skulle få ihop det hela på jobbet. Jag satte mig i det tomma fikarummet och slevade i mig min joghurt medan jag tittade igenom vad som hänt i Instagramvärlden. Då ser jag det! Yll & Tylls fredagsfynd. Det var ett Malabrigogarn i precis den vackra röda färgen som jag fallit för. Denna gången var det ett lite tjockare garn än det jag klappade den gången, men färgen. Färgen. Med darrande händer skrev jag ett meddelande till butiken och sa att jag var intresserad, för det stod inget om att garnet var sålt.

Jag trodde naturligtvis inte att det skulle finnas kvar ändå, men hoppas får man, och redan efter en minut fick jag svar från butiken. Garnet var mitt om jag ville. OM jag ville! 10 vackra härvor, över 1200 meter, av det finaste merinogarn jag sett. Mer än tillräckligt till en tröja, och till halva priset. OM jag ville! Pengarna swishade iväg och så var garnet mitt. Under helgen klurade jag på vilken tröja jag skulle sticka och kom fram till att Ranunculus nog blir ett bra val.

Nu är oket klart och jag tror fortfarande att Ranunculus är ett bra val. Trots att garnet är tjockt så går det inte så fort att sticka som man kunde tro. Det beror mest på att jag hela tiden kommer på mig själv att sitta och klappa på tröjan istället för att sticka på den. Å andra sidan gör det inget. Det får gärna ta lite tid. Under tiden njuter jag av varenda maska.

Redan nu är Ranunculusen för stor att ta med som pendlarstickning så jag stickar som vanligt sockar också. Ett par Spira av Clara Falk har det blivit och ett par egenkomponerade som eventuellt kommer att heta Verum. Kanske. Och jämfört med 2,5 millimeters strumpstickor känns tröjans 6 millimeters som telefonstolpar ungefär men det är nog bra för händerna att skifta grepp.

Fakta om tröjan;

Garn: Malabrigo Mecha i färgen Cereza.
Stickor: Rundsticka Knitpro Symphonie, 6 mm
Mönster: Ranunculus https://www.ravelry.com/projects/Morslillaylle/ranunculusav Midori Hirose. Ett ganska lättfattligt mönster när jag väl kom över att jag inte fattade uppläggningen. Jag körde en egen variant istället.