Och så kom våren. Och försvann igen.
Lagom till Alltidvantarna var klara kom våren. De fina blå blommorna slog ut i vår gräs(moss?)matta och visst matchar de fint det blå i vanten? I helgen kom vintern tillbaka på tillfälligt besök. Vi skulle ta en biltur uppåt Småland och solen sken så fint här hemma när vi startade. Med cabben nere. Vi hann inte ens ett par mil innan först regndropparna och sen snöflingorna kom, och när vi sen nådde vårt mål låg snön vit på gräsmattorn och tak. DÅ ångrade jag att jag inte tagit med ett par varma goa vantar. Som de här.
Det var första gången jag stickade med tre färger samtidigt. På samma varv. Det var svårt att få in en riktig rytm i stickningen, men det var i och för sig bara ett varv i varje blå ruta som krävde alla tre färgerna på en gång, så jag klagar inte. Resultatet blev rätt bra. Helt klart blir det fler försök med tre färger. Skam den som ger sig. Eller nåt.
Fakta om vantarna har jag skrivit flera gånger tidigare, men här kommer en repris;
Mönster; Från boken Sticka sjalar, halsdukar och lite till av Erica Åberg.
Garn; tvåtrådigt ullgarn från Klippans Yllefabrik
Stickor; 2,25 och 2,75 mm strumpstickor
Nästa gång blir det nog bilder på en Lillasysterkofta. Det var ju en storebror som nyligen fick en lillasyster, om ni minns. Eller möjligen ett par halvvantar från ”Vantar för alla årstider” i rester från Klompelompemössan.
No Comments